med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Nordisk jonmikrosond
Med människans ökande utnyttjande av jordens resurser
blir gurndläggande kunskap om de processer som format
och omvandlar jordskorpan allt viktigare. För studium av
geologiska processer, som t ex hur malmer bildas, och för
att fastställa tidsdimensionen i jordens och livets utveckling
är isotropundersökningar viktiga. De får också allt fler
tillämpningar inom miljörelaterad forskning.
Modern jonmikrosondanalys möjliggör noggrann
undersökning av mycket små provytor och därmed av de
småskaliga variationer som förekommer i geologiska
material. Därmed öppnas nya fascinerande möjligheter
inom ovanstående forskningsområden. En modern
geologisk jonmikrosond är en för den geovetenskapliga
forskningen banbrytande investering. Genom sin höga
analyskapacitet ger instrumentet också resultat
mångdubbelt snabbare än tidigare metoder.
De nordiska länderna är var för sig små i det
internationella forskarsamhället, inte minst inom
geovetenskaperna. Vi har inom våra länder likartade
naturförhållanden och arbetar i stor utsträckning med
likartade problem. Med beaktande av de
forskningspolitiska fördelarna med en mer samordnad
nordisk forskning samt den stora investeringskostnaden och
höga analyskapaciteten hos en geologisk jonmikrosond har
forskare i Sverige, Norge, Finland och Danmark i sina
respetive länder sökt och erhållit medel för inköp av en
jonmikrosond för geologisk forskning.
Forskningsrådsnämnden och motsvarande organ i
Danmark, Finland och Norge samt Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse har efter internationell utvärdering
förklarat sig beredda att tillsammans anvisa 18 mkr för
inköp av instrumentet. Detta skall placeras vid
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och fungera som en
gemensam nordisk forskningsresurs, kallad NORDSIM.
Internationellt sett ligger planeringen mycket långt
framme -- det finns för närvarande endast två motsvarande
instrument i världen i drift. Investeringsmedlen är beviljade
under förutsättning att nödvändiga tekniska tjänster kan
inrättas och att parterna kan enas om finansiering av
driften.
Ett avtal för laboratoriets organisation och drift finns
färdigt för underskrift och förhandlingar med
instrumenttillverkare är mycket långt framskridna.
Driftkostnaderna skall delas upp så att Sverige svarar för
två tekniska tjänster som placeras på riksmuseet medan
Norge, Finland och Danmark bidrar med medel till övriga
driftkostnader, uppskattat till sammanlagt 500 000 SEK/år.
Naturhistoriska riksmuseet har i sin anslagsframställning för
projektets räkning begärt ett belopp av sammanlagt 770 000
kr för de två tjänster som utgör Sveriges andel av driften.
Med hänvisning till den i budgetpropositionen (prop
1992/93:100, bil 12) aviserade museiutredningen har
regeringen i forskningspropositionen anmält att någon
ändring av museets anslag för forskning inte bör företas
innan resultatet av denna utredning föreligger. Detta skäl
har ingen relevans i detta sammanhang. Därmed äventyras
hela NORDSIM-projektets genomförande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen, för att möjliggöra det redan
framförhandlade nordiska jonmikrosondprojektet, för
budgetåret 1993/94 anvisar ett med 770 000 kr förhöjt
anslagsbelopp till anslaget Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet att tillföras
anslagsposten Naturhistoriska riksmuseet.