med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

Museernas forskning

Svensk forskning har under efterkrigstiden kommit att
koncentreras till universiteten samt de vetenskapliga
forskningsområdena. Den koncentrationen har från vissa
utgångspunkter varit nödvändig för att koncentrera resurser
till vissa strategiska forskningsuppgifter.

Samtidigt har detta emellertid inneburit att den viktiga
forskning som tidigare bedrevs vid akademierna, de
vetenskapliga sällskapen och inte minst, beträffande
humaniora, vid museerna, reducerats och i vissa fall helt
avvecklats.

Den viktiga strävan som regeringen nu inlett att skapa
forskningsmiljöer vid sidan av de statliga universiteten,
främst manifesterat i förslaget om stiftelseuniversitet, ger
tydliga signaler om en viljeinriktning mot en ökad mångfald
i forskningen. Det är vår uppfattning att denna strävan bör
understrykas ännu tydligare inte minst inom
humaniorasektorn, där mångfalden är en avgörande faktor.

Det är i detta sammanhang vi anser frågan om
museernas forskning kommer in. Museerna har f.n. ett
blygsamt anslag för forskning inom sitt ansvarsområde. För
innevarande budgetår uppgår detta totalt till 1 992 000
kronor. Anslaget är destinerat till ansvarsmuseerna. Till
detta kommer anslaget till Naturhistoriska riksmuseet, som
har en särställning genom att en stor del av verksamheten
är en renodlad forskningsverksamhet nära knuten till
Stockholms universitet. Riksmuseets anslag uppgår till 4
256 000 kronor. Anslaget till ansvarsmuseerna kan t.ex.
jämföras med anslaget till Riksantikvarieämbetet på 12 567
000 kronor och till Riksarkivet på 9 075 000 kronor.

Museerna är en viktig komponent i humanistisk
forskning, inte bara som basinstitution för forskning, utan
också med en unik kunskap om mänskliga samhällen utifrån
de materiella lämningarna, men också genom de
minnesinsamlingar och den samtidsdokumentation som
görs f.n. Dessa arbeten är ett viktigt inslag inte bara i
etnologisk och kulturhistorisk forskning utan även inom
andra områden som t.ex. mentalitetsforskning.

Inom ansvarsmuseerna, centralmuseerna och flertalet
länsmuseer finns kompetenta forskare, som ofta fungerar i
en kreativ forskningsmiljö. I t.ex. Värmland har länsmuseet
setts som en viktig samarbetspartner för den forskning som
byggts upp vid Högskolan i Karlstad. Liknande
forskningsnät finns eller är under uppbyggnad också i andra
län med universitet eller högskolor. Detta visar tydligt att
museerna uppfattas som intressanta forskningsinstitutioner.
Detta är också vår uppfattning.

I den forskningspolitiska propositionen fastslås att
museernas forskning bör utredas inom ramen för den
museiöversynsutredning som regeringen nyligen tillsatt.
Som en följd av detta anslås enbart resurser motsvarande
innevarande budgetårs, med en höjning som enbart
motsvarar prishöjningar. Vidare påpekas att inga höjningar
av anslaget kan komma i fråga under den kommande
treårsperioden, utan först under kommande
forskningspolitiska propositioner.

Vi har förståelse för att omfattningen och inriktningen
av museernas forskning kan behöva utredas och
verksamhetens resurser prövas i en helhetssyn varvid även
frågan om forskningens behov av resurser analyseras.
Regeringen bör därefter återkomma med förslag till
riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om museernas forskning.

Stockholm den 15 mars 1993

Göthe Knutson (m)

Gullan Lindblad (m)