Idrotten i alla dess former spelar en viktig roll i många människors liv. Många utövar idrott aktivt, ännu fler får en rikare fritid genom att som åskådare intressera sig för idrottens värld. Idrottsrörelsen bidrar i allra högsta grad till ett rikare socialt liv, meningsfulla aktiviteter och en god folkhälsa. Idrottsrörelsen har ca 2,5 miljoner medlemmar i ca 40 000 lokalföreningar. Samhällsutvecklingen har lett till att många beslut i folkvalda organ är styrande för idrottsrörelsen och enskilda människors idrottsutövande. Idrottsrörelsen skall ha samhällets stöd men vara självständig i förhållande till stat, kommun och näringsliv.
Under 1900-talet har fritiden ökat kraftigt bl a genom att arbetstiden förkortats och att nya tekniker utvecklats. Människor har fått mer tid att disponera efter eget intresse och läggning. Folkrörelserna spelar en viktig roll för att kanalisera engagemang och skapa gemenskapskänsla inom en förening, en stadsdel, en ort eller ett land. Idrottsrörelsen har under generationer tillfört samhället oersättliga värden. Många unga människor har inom idrottsrörelsen fostrats till ansvarskännande medborgare och ett gott kamratskap. De mer än 400 000 ideellt arbetande ledarna gör ett arbete och en insats som för samhället som helhet är ovärderlig.
Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många barn och ungdomar. Där lär man sig ofta vad ansvarstagande och samarbete innebär. I idrottens värld finns vissa givna regler som måste följas -- sanktioner följer omedelbart på brott -- vilket ofta är positivt och lärorikt. Ungdomsidrotten förebygger och motverkar missbruk av alkohol och andra droger och sparar på så sätt mycket lidande och stora belopp åt samhället.
Arbetslösheten i vårt land är för närvarande mycket hög. Stora resurser satsas på utbildning och arbete samtidigt som politiken också syftar till att skapa långsiktiga förutsättningar för trygga arbeten.
För att ta tillvara och för att dokumentera idrottens stora fostrande och förebyggande möjligheter anser jag att en vetenskaplig försöksverksamhet skall inledas i någon ort som drabbas av kraftig arbetslöshet och ekonomiska bekymmer. Under perioder av långvarig arbetslöshet kan framförallt ungdomar lätt förlora tron på sig själva och på samhället. Idrottsrörelsen kan självfallet inte ersätta nödvändiga ansträngningar för att ge alla som förlorat arbeten nya och meningsfulla sådana. Men det skulle vara utomordentligt intressant att i en sådan ort tillförsäkra idrottsrörelsen och andra ideella organisationer rikliga resurser för att göra en massiv insats för ungdomen. Därmed skulle troligen de sociala effekterna av arbetslösheten kunna lindras. Försöket skall på ett vetenskapligt sätt utvärderas och följas upp för att slutsatser skall kunna dras som kan tillämpas även på andra orter och i andra sammanhang.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med en massiv stödinsats till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer i en krisdrabbad ort.
Stockholm den 26 januari 1993 Stefan Attefall (kds)