De två största näringsgrenarna på Gotland, jordbruket
och offentliga sektorn, svarar för uppemot 70 % av antalet
arbetstillfällen på ön, direkt och indirekt. Siffran ligger
långt över genomsnittet för Sverige.
Dessa två näringsgrenar står i dag inför långsiktigt
strukturella förändringar. Oavsett en ny högkonjunktur så
försvinner ett stort antal jobb inom dessa sektorer redan de
närmaste åren. Då gotlänningarna inte kan lösa
ovanstående problem med t ex dagpendling hotar en kraftig
utflyttning från ön inom kort. Utflyttning leder till ny
utflyttning osv. Den nedåtgående spiralen måste brytas.
Det gäller nu att ta fasta på de näringsgrenar som har goda
framtidsutsikter.
Turistnäringen -- en näring som kan utvecklas
Besöksnäringen har i dag utvecklats till världens största
näringsgren och fungerar som en motor i världsekonomin.
På Gotland är turistnäringen den näst största näringen efter
jordbruket (om offentlig sektor räknas bort).
Sommarens fina besökssiffror visar att näringen kan
utvecklas positivt. Gästnätterna ökade med hela 30 %, trots
att Sverige befinner sig i den djupaste lågkonjunkturen
sedan 1930-talet. Ökningen kunde avläsas redan i januari--
mars, då ingen visste vilket väder sommaren 1992 skulle
bjuda på, ingen visste att ett priskrig skulle bryta ut inom
Gotlandsflyget, och marknadsföringen av Gotland hade
inte ens startat. Att färjepriserna skulle sänkas stod dock
klart redan i januari 1992. Omsättningsökningen inom
Gotlandsturismen kan därför i huvudsak härledas till
färjeprissänkningen. Här finns således en viktig nyckel för
att även fortsättningsvis utveckla Gotlands turistnäring. En
färjeprissänkning inverkar naturligtvis positivt även för hela
det gotländska näringslivet. Jag har i annan motion
aktualiserat frågor kring färjetrafiken.
Turistnäringen -- en exportnäring
Då Gotland i stor utsträckning konkurrerar med
utländska turistmål kan turistnäringen på Gotland till stor
del betraktas som en exportnäring. En jämförande studie av
Gotland, Bornholm, Åland -- Östersjöns tre stora öar med
färjeförbindelser -- gjordes 1991 på uppdrag av Nordiska
Ämbetsmannakommittén. I studien slås fast att Gotland är
sämst lottat beträffande: 1. Färjepriset. 2. Tillgängligheten.
3. Standard och service.
Dessa tre öar hämtar i huvudsak sina besökare från
Sverige. Varje besökare som väljer Gotland framför Åland
och Bornholm innebär ett tillskott för den svenska
bytesbalansen och ekonomin. Turistnäringen har den
högsta multiplikatoreffekten av alla i dag kända näringarna.
Av turistomsättningen går hela 63 % omedelbart tillbaka till
den svenska samhällsklassen.
År 1991 minskade turismen kraftigt på Gotland. Åland
och Bornholmsturismen ökade rejält. Taxorna på
Gotlandsfärjorna ökade kraftigt detta år. 1992 ökade
turismen på Gotland rejält. Ålandsoch Bornholmsturismen
minskade kraftigt. Taxorna på Gotlandsfärjorna sänktes
detta år. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Prissänkningen
1992 kostade endast 10 miljoner kronor. Satsningen har
omedelbart betalat sig och mer därtill. Turistomsättningen
på Gotland ökade med 190 milj kr, 63 % eller 119 milj kr
återgår till samhällskassan. Dessutom skapades ett stort
antal arbetstillfällen på Gotland och därmed i Sverige med
minskade utgifter för statskassan som följd.
Staten har ansvar för att Sverige som turistland fortsätter
att utvecklas. Vad avser den direkta företagsutvecklingen
bör denna kunna samordnas genom NUTEK.
Staten skall naturligtvis följa näringslivets utveckling.
Detta gäller självklart också turistnäringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om NUTEK och fortsatt
utvecklingsuppdrag gällande turistnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att turismens
utvecklingsmöjligheter bör tas till vara som en
exportnäring,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om turismens betydelse för
gotländskt näringsliv.
Stockholm den 26 januari 1993
Gunhild Bolander (c)