Erfarenheter från andra länder visar att det finns
betydande utvecklingsmöjligheter för den småskaliga
bygdeturismen. I Sverige har intressanta utvecklingsprojekt
startats runt om i landet under de senaste åren. Många byar
arbetar på ett kompetent sätt med bygdeturismen och
många små företag har etablerats. ''Bo på lantgård'' är
exempel på ett intressant utvecklingsprojekt på senare tid.
Småskalig landsbygdsturism kan innefatta ekoturism,
bygdeanknuten naturturism m.m. Den har inte lyckats
skaffa sig en egen identitet, profil och tradition. En
avgörande brist är dålig kontakt mellan marknaden och
producenterna.
Flera förklaringar till dagens situation finns.
Bygdeturismen är utpräglat småskalig och har ofta enbart
presenterats som komplement till annan produktion i form
av isolerade småprojekt och följaktligen inte hanterats som
en egen bransch. Dessutom har producenterna, av
förklarliga skäl, dåligt med tid och bristande kunskap i
turistiska marknadsföringsfrågor.
Om den småskaliga landsbygdsturismen ska kunna lyftas
fram och utvecklas på ett bra sätt krävs en helhjärtad insats
som specifikt inriktas mot just denna verksamhet där
kompetens och erfarenheter samlas och utvecklas. Detta
bör ske genom att de organ som har intresse av och ansvar
för att landsbygdsturismen utvecklas, samordnar sig till en
målmedveten insats. Exempel på sådana organ är
Jordbruksverket, Naturvårdsverket,
Glesbygdsmyndigheten och Ala-gruppen vid
Lantbruksuniversitetet.
Målsättningen ska vara att utveckla en turism som är
knuten till olika bygders specifika förutsättningar och
traditioner och som passar de små företagen och
entreprenörerna. Den ska generera ekonomisk aktivitet i
bygden och ge en marknad för olika varor och tjänster som
produceras och kan utgöra en PR-insats för landsbygden.
Det finns behov av att samla upp allt det arbete som görs
på det nationella planet -- ett programarbete som ger
bygdeturismen status och profil. Programarbetet ska
innehålla både produktutveckling och marknadsföring.
Exempel på insatser är en nationell katalog för bygdeturism
i Sverige där befintlig broschyrproduktion samlas, liksom
utbildnings- och rådgivningsinsatser. Ett sådant arbete bör
konstrueras så att de enskilda brukarna och deras
intresseorgan får ett direkt inflytande.
Kostnaden beräknas till cirka 3 miljoner kronor.
Finansiering bör kunna ske av ansvariga departement, t ex
Arbetsmarknadsdepartementet, och givetvis Stiftelsen
Sverigebilden, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och
Glesbygdsmyndigheten m.fl.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt
program för bygdeturismen i Sverige.