Erfarenheter från andra länder visar att det finns betydande utvecklingsmöjligheter för den småskaliga bygdeturismen. I Sverige har intressanta utvecklingsprojekt startats runt om i landet under de senaste åren. Många byar arbetar på ett kompetent sätt med bygdeturismen och många små företag har etablerats. ''Bo på lantgård'' är exempel på ett intressant utvecklingsprojekt på senare tid. Småskalig landsbygdsturism kan innefatta ekoturism, bygdeanknuten naturturism m.m. Den har inte lyckats skaffa sig en egen identitet, profil och tradition. En avgörande brist är dålig kontakt mellan marknaden och producenterna.
Flera förklaringar till dagens situation finns. Bygdeturismen är utpräglat småskalig och har ofta enbart presenterats som komplement till annan produktion i form av isolerade småprojekt och följaktligen inte hanterats som en egen bransch. Dessutom har producenterna, av förklarliga skäl, dåligt med tid och bristande kunskap i turistiska marknadsföringsfrågor.
Om den småskaliga landsbygdsturismen ska kunna lyftas fram och utvecklas på ett bra sätt krävs en helhjärtad insats som specifikt inriktas mot just denna verksamhet där kompetens och erfarenheter samlas och utvecklas. Detta bör ske genom att de organ som har intresse av och ansvar för att landsbygdsturismen utvecklas, samordnar sig till en målmedveten insats. Exempel på sådana organ är Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Glesbygdsmyndigheten och Ala-gruppen vid Lantbruksuniversitetet.
Målsättningen ska vara att utveckla en turism som är knuten till olika bygders specifika förutsättningar och traditioner och som passar de små företagen och entreprenörerna. Den ska generera ekonomisk aktivitet i bygden och ge en marknad för olika varor och tjänster som produceras och kan utgöra en PR-insats för landsbygden.
Det finns behov av att samla upp allt det arbete som görs på det nationella planet -- ett programarbete som ger bygdeturismen status och profil. Programarbetet ska innehålla både produktutveckling och marknadsföring. Exempel på insatser är en nationell katalog för bygdeturism i Sverige där befintlig broschyrproduktion samlas, liksom utbildnings- och rådgivningsinsatser. Ett sådant arbete bör konstrueras så att de enskilda brukarna och deras intresseorgan får ett direkt inflytande.
Kostnaden beräknas till cirka 3 miljoner kronor. Finansiering bör kunna ske av ansvariga departement, t ex Arbetsmarknadsdepartementet, och givetvis Stiftelsen Sverigebilden, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Glesbygdsmyndigheten m.fl.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt program för bygdeturismen i Sverige.
Stockholm den 26 januari 1993 Ulf Björklund (kds)