I förra årets budgetproposition föreslog regeringen bl.a. att riksdagen skulle godkänna nya riktlinjer för turistpolitiken och att Sveriges turistråd skulle avvecklas. Trots att riksdagen några veckor tidigare beslutat att Sverige även fortsättningsvis skulle ha ett nationellt turistorgan. De anvisade medlen i propositionen var 50 miljoner kronor -- en engångssumma. Staten skulle därefter inte längre anslå några medel till turistpolitiken.
Vid beredningen i kulturutskottet ändrades förslaget i propositionen markant. Utskottet föreslog att en särskild delegation skulle få i uppdrag att upphandla marknadsföringstjänster för presentation av Sverige utomlands. Utskottet anförde också att det planerade privata bolaget för marknadsföring borde kunna påräkna uppdrag från staten i betydande omfattning, i vart fall under en treårsperiod. Delegationen skulle också kunna köpa tjänster från bl.a. Exportrådet och Svenska institutet.
Socialdemokraterna i utskottet reserverade sig för ett förslag om överförande av Turistrådets nuvarande marknadsföringsuppgifter till ett nytt organ med aktivt engagemang från turistnäringen och dess organisationer. En förutsättning för att ett sådant bolag skall kunna fungera som ett nationellt turistorgan är dock att staten dels har ett ekonomiskt engagemang, dels genom representation har ett inflytande över bolagets verksamhet. Socialdemokraterna reserverade sig också för en delegation med vidare arbetsuppgifter och större resurser än vad utskottet föreslagit. Riksdagen godkände majoritetsförslaget, vilket inneburit att den delegation bildats som sedermera antagit namnet Styrelsen för Sverigebilden. Marknadsföringsbolaget heter numera Next Stop Sweden. I årets proposition föreslås att Styrelsen för Sverigebilden, utöver att köpa tjänster från marknadsföringsbolaget, ges uppdraget att också vara huvudansvarig för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland. Regeringen föreslår ett oförändrat belopp -- 100 miljoner kronor -- för verksamheten 1993/94.
Invest in Sweden-projektet får därmed del av de medel som var avsedda för turistfrämjande åtgärder.
Sveriges turistråds verksamhet
Tidigare uppgifter för marknadsföring i utlandet har övertagits av bolaget Next Stop Sweden, bildat av företrädare för turistbranschen. Bolaget har också tagit över driften av vissa av rådets utlandskontor.
Flera av turistrådets övriga aktiviteter, som ej naturligt kunnat övertas av Next Stop Sweden, t.ex. Produktbanken och Turistdatabasen (TDB), har kunnat lokaliseras till Östersund och kunnat finansieras av länsstyrelsen, tillsammans med näringslivet.
Turistrådets delegations verksamhet, bl.a. utvecklingen av naturturismen och den turistiska infrastrukturen rekreationsfrågorna att vara ett forum för samordning av berörda samhällsorgans insatser försöksverksamheten stimulansen att utveckla läromedel finns det däremot ingen som tagit ansvar för.
Inte heller finns i dag någon som tagit ansvar för kontakten med och stödet till de ideella organisationerna på turist- och friluftsområdet. Detta är enligt vår mening oacceptabelt.
Turismens betydelse för Sverige
Turismen/resandet har skapat en av våra största näringsgrenar
Sevärdheter, upplevelser och evenemang är grunden för turismen och betjänas av turistföretagen som är ''motorn'' i turismens utveckling. För människors möjligheter att nå attraktiva turistmål och därmed få högklassiga natur- och kulturupplevelser är turistnäringens insatser av avgörande betydelse. En fungerande och lönsam näring genererar också positiva effekter i form av förbättrad bytesbalans, ökad sysselsättning och god service som kommer hela samhället till godo.
Enligt Sveriges turistråds tidigare publicerade uppgifter omsätter näringen drygt 100 miljarder kronor per år. Branschen består av cirka 21 000 företag som sysselsätter 200 000 hel- eller deltidsanställda. Drygt hälften av omsättningen kommer från verksamheter som brukar hänföras till turistnäringen medan återstoden kommer från verksamheter inom andra områden, t.ex. detaljhandel och kommunikationer. Därutöver tillkommer investeringar i fritidshus, husvagnar, fritidsbåtar, fritidsutrustning m.m. för mångmiljardbelopp varje år. Turismen skapar lika många helårsarbetstillfällen som exempelvis massa- och pappersindustrin samt den grafiska industrin tillsammans.
Turistnäringens andel av bruttonationalprodukten beräknas till mellan 3 % och 4 %. Av varje spenderad ''turistkrona'' går enligt Riksskatteverkets beräkningar över 60 % tillbaka till samhället i form av skatter och avgifter.
Turismen/resandet är handelspolitiskt intressant
Utländska besökare i vårt land omsätter drygt 16 miljarder kronor om året. Det är drygt 3 % av den totala exporten från Sverige per år och 15 % av tjänsteexporten. En viktig skillnad, till turismens fördel, är att både leverans och konsumtion sker i Sverige.
Turismen/resandet utgör en viktig regionalpolitisk faktor
Turistföretagen har, i motsats till nästan all annan näringsverksamhet, goda utvecklingsmöjligheter i regionalpolitiskt svaga regioner. Genom att den småskaliga turismen har så goda utvecklingsförutsättningar i utpräglad glesbygd ger den som regionalpolitiskt instrument unika möjligheter.
Verksamheten är starkt beroende av den samhällsservice som erbjuds lokalbefolkningen, och samma service är nästan alltid också en viktig del i den turistprodukt som skall erbjudas turisten. Inte sällan är också turistintäkterna ett komplement till övriga intäkter.
Behovet av samordnade samhällsinsatser är mot denna bakgrund stort. Turistrådets delegation bevakade tidigare dessa frågor. I ett läge där glesbygden nu är särskilt utsatt, och de alternativa inkomstmöjligheterna där blir allt färre, är fortsatta insatser angelägna.
Turismen/resandet -- en folkrörelse av stora mått
Att få upptäcka och uppleva nya spännande människor och miljöer har alltid varit ett stort behov hos människor. Turismen har möjliggjort detta och resandet är numera en naturlig del av de flesta människors liv.
Att resa har blivit en folkrörelse av stor omfattning. Detta har vi i stor utsträckning turist- och friluftsorganisationerna att tacka för. T.ex. Svenska turistföreningen har med sitt motto ''Känn Ditt land'' verkat i mer än 100 år för att informera om Sverige och inspirera till upptäcktsfärder i vårt eget land.
De ideella organisationernas roll och möjligheter till insatser på turismens och friluftslivets områden har hittills underskattats från samhällets sida. Det är därför viktigt att staten aktivt stödjer och stimulerar organisationernas arbete. Detta bör ske dels genom ett ekonomiskt stöd till olika riksorganisationers centrala verksamhet, dels genom stöd till försöks- och utvecklingsarbete.
Då vi i dag vet att turismen/resandet betyder mycket för människors livskvalité är det angeläget att alla goda krafter samverkar för att göra det möjligt för alla att få ta del av de positiva värden som turismen/resandet representerar för den enskilda människan. Det är svårt för oss att förstå att en strävan i denna riktning skulle kunna anses vara kontroversiell. Ett ökat resande i Sverige borde vara ett mål både för näringen och för samhället.
Turistpolitiskt mål
Turismen/resandet i Sverige är, såväl ekonomiskt som regional- och välfärdspolitiskt, en så viktig verksamhet att det krävs en genomtänkt politisk målsättning och en medveten och konsekvent strategi på det nationella planet.
Målet för den nationella turistpolitiken bör vara att öka och utveckla turismen/resandet i och till Sverige på ett sådant sättatt största möjliga positiva effekter uppnås för ekonomi och sysselsättning -- inte minst i glesbygdernaatt den egna befolkningens möjligheter till rekreation, friluftsliv och kulturupplevelser främjas.
Det är först när man tar hänsyn till helheten som en seriös turistpolitik kan skapas.
Turistpolitisk strategi
Statens roll viktig
För att turismen/resandet skall kunna utvecklas krävs engagemang och insatser inte bara från näringens sida utan också från många samhällsorgan. Turismen kan därför inte handläggas som en rent näringspolitisk fråga.
I en nationell strategi för utvecklingen av turismen/resandet måste ansvarsfördelningen mellan de viktigaste aktörerna -- dvs. näringen, myndigheterna och organisationerna -- vara tydlig. Respektive aktör skall svara för det den naturligt är mest kompetent att utföra.
Statens, kommunernas och landstingens ansvar blir framför allt att stödja och stimulera dessa aktörer i arbetet med att öka och utveckla resandet i och till Sverige på ett sätt som tillgodoser samhällets intressen -- ökade valutaintäkter, sysselsättning i glesbygden och ökade möjligheter till rekreation genom bl.a. natur- och kulturupplevelser. Men staten har också ett eget ansvar för att utveckla infrastrukturen och andra gemensamma angelägenheter.
För att nå det turistpolitiska målet är givetvis marknadsföringen och statens stöd till den viktig, inte minst för att få fler turister från utlandet till Sverige.
Men detta bör inte vara det enda statliga engagemanget för turismen. Väl så viktigt är att staten påtar sig ett ansvar för att stödja, stimulera och engagera alla dem som arbetar för att utveckla Sverige som turistland samt att arbeta för att de samhällsresurser som redan finns -- hos t.ex. Vägverket, Naturvårdsverket, NUTEK, AMS, universitet och högskolor liksom i länsstyrelser, kommuner och landsting -- används så effektivt som möjligt.
Statens stöd till näringens utveckling
För att utveckla Sverige som turistland har givetvis näringen en central roll. Främst gäller detta besöks- och resenäringen. Statens uppgift är framför allt att stödja näringens egna ansträngningar för att få så likartade betingelser som möjligt i jämförelse med andra näringar i Sverige och näringen i andra länder. Detta torde bäst ske genom generella näringspolitiska insatser, t.ex. genom att i stödhänseende jämställa denna näring med andra näringar. Någon särskild turistnäringspolitik behövs dock enligt vår uppfattning inte. Däremot kan det ibland behövas speciella åtgärder.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagarbransch. Detta förhållande har hittills ägnats alltför liten uppmärksamhet. Företagen brottas med samma problem som småföretagare i andra näringar. Detta tar sig uttryck i begränsade resurser för satsningar på framtiden vad gäller ekonomisk utveckling, marknadsinsatser, utbildning m.m.
Liksom inom andra näringar skall turistföretagen själva i första hand svara för sin egen produktutveckling och företagsutveckling. Men turistföretagen skall ha rätt till samma stöd som andra typer av företag kan få genom generella politiska åtgärder eller riktade stöd som t.ex. småföretagarstödet eller stöd från länsstyrelser, utvecklingsfonder, NUTEK m.fl.
Turistnäringen är en ''basnäring'' sett till sysselsättningen i många glesbygder. Här är redan NUTEK engagerat genom det regionalpolitiska stödet. Denna verksamhet skulle kunna få en bredare bas om småföretagarverksamheten vid NUTEK även omfattade turistföretag. NUTEK skulle med sin kunskap och sina erfarenheter om småföretagandet och turismens särskilda förutsättningar kunna tillföra kompetens som även skulle kunna sätta turismens företagsutveckling i fokus.
Statens ansvar för turistisk infrastruktur m.m.
Men samhället, och inte minst då staten, har också ett eget ansvar bl.a. för att den viktiga infrastrukturen och samhällsservicen utvecklas på ett för turismen/resandet positivt sätt, t.ex. att vägar byggs, att kommunikationerna förbättras, att generell information ges om områdets attraktioner, att rastplatser och vägvisning fungerar samt att nationalparker och naturreservat görs tillgängliga. Erfarenheterna från länder som lyckats med sina turistsatsningar, t.ex. Irland, visar att denna typ av medvetna samhällsinsatser är nödvändiga och att samverkan ger stora effekter.
En ny delegation för utveckling och samordning
Turismen/resandet är inte en funktionellt sammanhållen sektor på samma sätt som t.ex. sjukvård och skola. Verksamheten är tvärsektoriell och omfattar många olika funktioner. Framgång eller misslyckande beror ofta på om en smidig samverkan mellan berörda parter kan uppnås eller ej.
Den nya delegationen skall arbeta för en samordning av de resurser som redan finns tillgängliga inom centrala och regionala myndigheter och institutioner samt samarbeta med turistnäringen, kommuner och landsting. Delegationen skall besitta den kunskap och kompetens som behövs för att stimulera till gemensamma insatser. Detta kommer i sin tur att innebära ett bättre utnyttjande av statens resurser.
I vetskap om den allt större betydelse turistfrågorna kommer att få är stöd till försöksverksamhet och utvecklingsprojekt av utomordentligt stor betydelse. Delegationen skall ha resurser till att stödja sådan verksamhet.
Delegationen skall fördela bidragen till organisationerna. Många organisationer tar på sig viktiga samhällsuppgifter utöver det man gör för sina medlemmar. Ett exempel är Svenska turistföreningen som ansvarar för vandrarhem, båtturism och fjällanläggningar. Turistföreningen, Friluftsfrämjandet, Sportfiskarna, Svenska cykelsällskapet m.fl. har erbjudit sig att mot ersättning ge utökad service till allmänheten.
I årets budgetproposition nämns ingenting om bidragen till organisationerna. Socialdemokraterna anser att bidragen även fortsättningsvis måste finnas kvar och att möjligheten för staten att köpa tjänster av organisationerna bör prövas i större utsträckning än hittills.
Delegationen bör också få i uppdrag att i samråd med turistnäringen och med de myndigheter och organisationer som är mest berörda -- liksom kommun- och landstingsförbunden -- utforma ett handlingsprogram för turismens utveckling i Sverige med förslag på de viktigaste åtgärderna.
Vi föreslår att regeringen snarast tillsätter en delegation med de arbetsuppgifter som redovisas i motionen.
Delegationen bör förläggas till regeringskansliet då ett flertal departement och deras myndigheter kommer att beröras.
Anslaget på 20 miljoner kronor bör lämpligen fördelas med 5 miljoner kronor till delegationens verksamhet och informationsinsatser, 10 miljoner kronor till försöksverksamheten och 5 miljoner kronor till bidrag till organisationer.
Marknadsföring av Sverige som turistland
Riksdagens majoritet tog förra året beslutet att en delegation skall köpa marknadsföringstjänster av ett privat bolag. Vi anser att staten skall ha ansvar för och inflytande även inom detta område. Detta kan enkelt ske genom att staten går in i det nyligen av branschen bildade bolaget Next Stop Sweden. Styrelsen för Sverigebilden får därigenom ingen egentlig funktion på detta område eftersom regeringen då kan anslå medel direkt till bolaget. Vi föreslår att 50 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för nästkommande budgetår.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar att ett nationellt turistorgan för marknadsföring med statligt ekonomiskt engagemang samt ansvar inom organisationen skall bildas,
2. att riksdagen, vid bifall till yrkande 1, till nytt anslag Stöd till turism för budgetåret 1993/94 anvisar 50 000 000 kr,
3. att riksdagen beslutar att en delegation för samordning och utveckling av turist- och rekreationspolitiken bildas i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen, vid bifall till yrkande 3, till nytt anslag Delegationen för samordning och utveckling av turist- och rekreationspolitiken för budgetåret 1993/94 anvisar 20 000 000 kr.
Stockholm den 26 januari 1993 Åke Gustavsson (s) Maja Bäckström (s) Berit Oscarsson (s) Anders Nilsson (s) Leo Persson (s) Ingegerd Sahlström (s) Björn Kaaling (s) Monica Widnemark (s) Lennart Nilsson (s)