Enligt budgetpropositionen föreslås 3 miljoner kronor
utgå som statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet.
Stödet, som infördes budgetåret 1982/83, har enligt den
utvärdering som gjorts inneburit ett erkännande av att
kvinnoorganisationerna utför ett viktigt arbete.
På grund av det statsfinansiella läget föreslås i
budgetpropositionen (bil. 14) att anslaget till
kvinnoorganisationernas verksamhet minskas från
3 432 000 kronor till 3 miljoner kronor, d.v.s. en minskning
om 12,5 procent.
Även om det är kännbart för kvinnoorganisationerna
med en minskning av anslaget finner vi det skäligt med en
nedskärning med hänsyn till samhällsekonomin.
Vi är emellertid förvånade över att statens anslag till
idrottsorganisationerna samtidigt är oförändrat, d.v.s. 511
173 000 kronor. Anslaget är i själva verket en höjning
eftersom de 16 miljoner kronor som föregående år använts
till sommar-OS ligger kvar på samma nivå. Stundande
vinter-OS beräknas vara ca 6 miljoner kronor billigare att
genomföra.
Även om vi är helt medvetna om idrottens betydelse,
inte minst för ungdomen, så anser vi att
idrottsorganisationerna också bör kunna bli föremål för en
viss nedskärning av anslagen med hänsyn till
samhällsekonomin. Om regeringen anser att
kvinnoorganisationerna, som redan lever under knappa
ekonomiska villkor, ska ha anslagen minskade med ca 12,5
procent av det tidigare ganska obetydliga anslaget, varför
ska då idrottsrörelsens anslag stå ograverade? Statens
bidrag till idrotten är nämligen mycket stort även från andra
huvudtitlar.
Hela det statliga stödet till idrotten omfattar 1 miljard
kronor.
Medel erhålls under följande huvudtitlar:
Utrikesdepartementet
Medel för idrottens internationella deltagande, t.ex.
inom Norden och i Europarådet samt för vissa
biståndsinriktade insatser och demokratiutvecklande
verksamhet i Baltikum.
Försvarsdepartementet
Idrottsplutoner ca 2 miljoner kronor (f.n. vid tretton
olika förband); därtill kommer bidrag om ca 1,2 miljoner
kronor till Sveriges militäridrotts- och mångkampsförbund
och sportskytteförbundet samt medel till försvarets civila
idrottsförbund och svenska pistolskytteförbundet.
Socialdepartementet
Vissa projektmedel för idrottsrörelsens deltagande i
samhällsarbetet mot droger och missbruk.
Utbildningsdepartementet
Drygt 7 miljoner kronor för professur med anknytning
till idrott samt för verksamheten vid centrum för
idrottsforskning m.m. Inom ramen för statens stöd till
folkbildningsrådet har idrottens studieförbund Sisu,
folkhögskolorna i Lillsved och Bosön samt hästsportens
folkhögskola i Kolbäck erhållit medel. Medlen beslutas av
folkbildningsrådet.
Arbetsmarknadsdepartementet
Av medel som anvisats till lönebidrag för
arbetshandikappade ingår bidrag till uppskattningsvis ca 3
000 lönebidragsanställda som huvudsakligen är verksamma
i idrottsföreningar. Statens bidrag här beräknas till ca 450
miljoner kronor.
Övrigt stöd till idrotten
AB Tipstjänst
Tidigare riksdagsbeslut har fastställt att Tipstjänsts
bolagsstämma skulle ges möjlighet att inom en ram om 55
miljoner kronor besluta om stöd till idrotten i form av ett
samlat bidrag till Riksidrottsförbundet. I årets
budgetproposition föreslås detta för budgetåret 1993/94.
Allmänna arvsfonden
Under förra året bidrog allmänna arvsfonden med ca 2,2
miljoner kronor till lokala ungdomsföreningars
ungdomslokaler, klubbstugor o.d. Allmänna arvsfonden
har varit föremål för utredning och förslag till ny lagstiftning
bereds f.n. i regeringskansliet.
Tilläggsbudget 1992/93
I tilläggsbudgeten för 1992/93 har föreslagits ett
reservationsanslag om 1 miljon kronor under anslaget stöd
till idrotten (I 5 finansdep.) såsom bidrag till
ungdomsutbyte i Europa. Riksidrottsförbundet bedriver
tillsammans med Europarådets idrottskommitté särskild
projektverksamhet på bilateral och multilateral nivå.
Verksamheten syftar till att understödja utvecklingen av en
demokratisk idrottsrörelse i Baltikum och övriga Öst- och
Centraleuropa.
Riksidrottsförbundets omslutning
Omslutningen på central nivå innefattande RF, de 63
specialidrottsförbunden, 22 distriktsförbund samt det
lokala stödet uppgår till 1 640 000 000 kronor. På
inkomstsidan står, förutom statsbidrag, sponsor- och
matchintäkter, medlemsavgifter och andra former av
avgifter.
Skäl för viss besparing
Jämfört med den ekonomiska verkligheten för
kvinnoförbunden framstår idrottsrörelsen som en
ekonomisk gigant.
Utöver ovan uppräknade statliga stöd till idrotten bör
särskilt nämnas samtliga kommuners kostnader för
idrottsanläggningar och övriga kommunala kostnader för
idrottens utövande. Därtill kommer landstingens satsningar
på idrotten.
Vi anser att det finns goda skäl att göra någon besparing
även inom budgettiteln I 5 Stöd till idrotten. Vi föreslår en
minskning av anslaget med 5 miljoner kronor. Denna
minskning, som motsvarar knappt en procent av det
samlade anslaget, kan förslagsvis tas av anslaget till vinter-
OS.
Som delvis framgår av redovisningen ovan är det
företrädesvis manlig idrott som får del av statens stöd till
idrotten. Många kommuner har kommunala
ishockeyarenor medan kommunala ridhus är avsevärt färre.
Det finns ingen anledning att göra denna åtskillnad i stödet
till mäns respektive kvinnors idrottsintressen. Vuxna
människor bör i ökad utsträckning själva finansiera sina
fritidsintressen oavsett om det gäller idrott eller t.ex.
sömnad. Avkastningen på manlig elitidrott är högre än på
kvinnlig och av de totala insatser som görs i samhället går en
större del av resurserna till investeringar i män än i kvinnor.
Kvinnors möjlighet att utveckla sina fritidsintressen har
samma berättigande som mäns och det är därför orimligt
om kvinnor via sina skatter ska betala det andra könets
verksamhet, samtidigt som det är belagt att samhällets
totala organisation medfört att kvinnor för att klara
ekonomi och praktiskt arbete med det uppväxande släktet
har mindre tid för sig själva och sina fritidsintressen än män.
Det är nu dags att ge kvinnors utvecklingsmöjligheter
samma utrymme som mäns. När idrottsanslagen fördelas är
det hög tid att sätta kvinnoidrotten i centrum.
Vi välkomnar föredragande statsrådets uttalande att han
anser det angeläget att aktivera rekryteringsarbetet av
kvinnliga ledare samt att ge stöd till dessa. Vissa medel har
också beräknats för dessa ändamål.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om minskat stöd till idrotten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att stödet till kvinnoidrotten bör vara en prioriterad uppgift
för idrottsrörelsen.
Stockholm den 25 januari 1993
Gullan Lindblad (m)
Charlotte Cederschiöld (m)