Enligt budgetpropositionen föreslås 3 miljoner kronor utgå som statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.
Stödet, som infördes budgetåret 1982/83, har enligt den utvärdering som gjorts inneburit ett erkännande av att kvinnoorganisationerna utför ett viktigt arbete.
På grund av det statsfinansiella läget föreslås i budgetpropositionen (bil. 14) att anslaget till kvinnoorganisationernas verksamhet minskas från 3 432 000 kronor till 3 miljoner kronor, d.v.s. en minskning om 12,5 procent.
Även om det är kännbart för kvinnoorganisationerna med en minskning av anslaget finner vi det skäligt med en nedskärning med hänsyn till samhällsekonomin.
Vi är emellertid förvånade över att statens anslag till idrottsorganisationerna samtidigt är oförändrat, d.v.s. 511 173 000 kronor. Anslaget är i själva verket en höjning eftersom de 16 miljoner kronor som föregående år använts till sommar-OS ligger kvar på samma nivå. Stundande vinter-OS beräknas vara ca 6 miljoner kronor billigare att genomföra.
Även om vi är helt medvetna om idrottens betydelse, inte minst för ungdomen, så anser vi att idrottsorganisationerna också bör kunna bli föremål för en viss nedskärning av anslagen med hänsyn till samhällsekonomin. Om regeringen anser att kvinnoorganisationerna, som redan lever under knappa ekonomiska villkor, ska ha anslagen minskade med ca 12,5 procent av det tidigare ganska obetydliga anslaget, varför ska då idrottsrörelsens anslag stå ograverade? Statens bidrag till idrotten är nämligen mycket stort även från andra huvudtitlar.
Hela det statliga stödet till idrotten omfattar 1 miljard kronor.
Medel erhålls under följande huvudtitlar:
Utrikesdepartementet
Medel för idrottens internationella deltagande, t.ex. inom Norden och i Europarådet samt för vissa biståndsinriktade insatser och demokratiutvecklande verksamhet i Baltikum.
Försvarsdepartementet
Idrottsplutoner ca 2 miljoner kronor (f.n. vid tretton olika förband); därtill kommer bidrag om ca 1,2 miljoner kronor till Sveriges militäridrotts- och mångkampsförbund och sportskytteförbundet samt medel till försvarets civila idrottsförbund och svenska pistolskytteförbundet.
Socialdepartementet
Vissa projektmedel för idrottsrörelsens deltagande i samhällsarbetet mot droger och missbruk.
Utbildningsdepartementet
Drygt 7 miljoner kronor för professur med anknytning till idrott samt för verksamheten vid centrum för idrottsforskning m.m. Inom ramen för statens stöd till folkbildningsrådet har idrottens studieförbund Sisu, folkhögskolorna i Lillsved och Bosön samt hästsportens folkhögskola i Kolbäck erhållit medel. Medlen beslutas av folkbildningsrådet.
Arbetsmarknadsdepartementet
Av medel som anvisats till lönebidrag för arbetshandikappade ingår bidrag till uppskattningsvis ca 3 000 lönebidragsanställda som huvudsakligen är verksamma i idrottsföreningar. Statens bidrag här beräknas till ca 450 miljoner kronor.
Övrigt stöd till idrotten
AB Tipstjänst
Tidigare riksdagsbeslut har fastställt att Tipstjänsts bolagsstämma skulle ges möjlighet att inom en ram om 55 miljoner kronor besluta om stöd till idrotten i form av ett samlat bidrag till Riksidrottsförbundet. I årets budgetproposition föreslås detta för budgetåret 1993/94.
Allmänna arvsfonden
Under förra året bidrog allmänna arvsfonden med ca 2,2 miljoner kronor till lokala ungdomsföreningars ungdomslokaler, klubbstugor o.d. Allmänna arvsfonden har varit föremål för utredning och förslag till ny lagstiftning bereds f.n. i regeringskansliet.
Tilläggsbudget 1992/93
I tilläggsbudgeten för 1992/93 har föreslagits ett reservationsanslag om 1 miljon kronor under anslaget stöd till idrotten (I 5 finansdep.) såsom bidrag till ungdomsutbyte i Europa. Riksidrottsförbundet bedriver tillsammans med Europarådets idrottskommitté särskild projektverksamhet på bilateral och multilateral nivå. Verksamheten syftar till att understödja utvecklingen av en demokratisk idrottsrörelse i Baltikum och övriga Öst- och Centraleuropa.
Riksidrottsförbundets omslutning
Omslutningen på central nivå innefattande RF, de 63 specialidrottsförbunden, 22 distriktsförbund samt det lokala stödet uppgår till 1 640 000 000 kronor. På inkomstsidan står, förutom statsbidrag, sponsor- och matchintäkter, medlemsavgifter och andra former av avgifter.
Skäl för viss besparing
Jämfört med den ekonomiska verkligheten för kvinnoförbunden framstår idrottsrörelsen som en ekonomisk gigant.
Utöver ovan uppräknade statliga stöd till idrotten bör särskilt nämnas samtliga kommuners kostnader för idrottsanläggningar och övriga kommunala kostnader för idrottens utövande. Därtill kommer landstingens satsningar på idrotten.
Vi anser att det finns goda skäl att göra någon besparing även inom budgettiteln I 5 Stöd till idrotten. Vi föreslår en minskning av anslaget med 5 miljoner kronor. Denna minskning, som motsvarar knappt en procent av det samlade anslaget, kan förslagsvis tas av anslaget till vinter- OS.
Som delvis framgår av redovisningen ovan är det företrädesvis manlig idrott som får del av statens stöd till idrotten. Många kommuner har kommunala ishockeyarenor medan kommunala ridhus är avsevärt färre. Det finns ingen anledning att göra denna åtskillnad i stödet till mäns respektive kvinnors idrottsintressen. Vuxna människor bör i ökad utsträckning själva finansiera sina fritidsintressen oavsett om det gäller idrott eller t.ex. sömnad. Avkastningen på manlig elitidrott är högre än på kvinnlig och av de totala insatser som görs i samhället går en större del av resurserna till investeringar i män än i kvinnor.
Kvinnors möjlighet att utveckla sina fritidsintressen har samma berättigande som mäns och det är därför orimligt om kvinnor via sina skatter ska betala det andra könets verksamhet, samtidigt som det är belagt att samhällets totala organisation medfört att kvinnor för att klara ekonomi och praktiskt arbete med det uppväxande släktet har mindre tid för sig själva och sina fritidsintressen än män. Det är nu dags att ge kvinnors utvecklingsmöjligheter samma utrymme som mäns. När idrottsanslagen fördelas är det hög tid att sätta kvinnoidrotten i centrum.
Vi välkomnar föredragande statsrådets uttalande att han anser det angeläget att aktivera rekryteringsarbetet av kvinnliga ledare samt att ge stöd till dessa. Vissa medel har också beräknats för dessa ändamål.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskat stöd till idrotten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stödet till kvinnoidrotten bör vara en prioriterad uppgift för idrottsrörelsen.
Stockholm den 25 januari 1993 Gullan Lindblad (m) Charlotte Cederschiöld (m)