Riksdagen har tidigare anslagit särskilda medel för att ge
folkhögskolorna resurser till fler utbildningsplatser för
arbetslösa. Det har resulterat i att ca 7 000 elever utöver
folkhögskolornas normala elevantal får utbildning på
folkhögskola som alternativ till arbetslöshet under läsåret
1992/93.
Studieförbunden har i de flesta kommuner erbjudit
studiecirklar och annan verksamhet speciellt för arbetslösa,
som kunnat använda dagtid för sina studier. Det gäller i stor
utsträckning studier i språk och data men också i
samhällsämnen som till exempel EG-kunskap.
En mängd projekt har anmälts för särskilt statsbidrag ur
det anslag som genom Folkbildningsrådet fördelats till
studieförbundens verksamhet för arbetslösa. Tillgängliga
medel har endast räckt till en liten del av de förslag som
presenterats.
Tyvärr är prognoserna för arbetsmarknaden sådana, att
ytterligare insatser torde behövas för att ge arbetslösa
meningsfulla uppgifter. I regeringens beredskap för
arbetsmarknadsinsatser bör folkbildningens resurser vara
både viktiga och välkomna. Vi anser det därför angeläget,
att studieförbund och folkhögskolor erbjuds göra insatser i
detta sammanhang även i fortsättningen.
Även om folkhögskolors och studieförbunds flexibilitet
är stor, kan deras insatser bli särskilt goda om de får rimlig
tid för planering. Därför bör regeringen inför kommande
åtgärder mot arbetslöshet omgående uppdra åt
Folkbildningsrådet att inventera vilka insatser
folkhögskolor och studieförbund är beredda att göra och
vilken förberedelsetid respektive anordnare behöver innan
eventuell verksamhet kan påbörjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att uppdra åt Folkbildningsrådet
att inventera vilka insatser folkhögskolor och studieförbund
är beredda att göra för arbetslösa och vilken förberedelsetid
respektive anordnare behöver innan eventuell verksamhet
kan påbörjas.
Stockholm den 26 januari 1993
Carl-Johan Wilson (fp)
Kenth Skårvik (fp)