Riksdagen har tidigare anslagit särskilda medel för att ge folkhögskolorna resurser till fler utbildningsplatser för arbetslösa. Det har resulterat i att ca 7 000 elever utöver folkhögskolornas normala elevantal får utbildning på folkhögskola som alternativ till arbetslöshet under läsåret 1992/93.
Studieförbunden har i de flesta kommuner erbjudit studiecirklar och annan verksamhet speciellt för arbetslösa, som kunnat använda dagtid för sina studier. Det gäller i stor utsträckning studier i språk och data men också i samhällsämnen som till exempel EG-kunskap.
En mängd projekt har anmälts för särskilt statsbidrag ur det anslag som genom Folkbildningsrådet fördelats till studieförbundens verksamhet för arbetslösa. Tillgängliga medel har endast räckt till en liten del av de förslag som presenterats.
Tyvärr är prognoserna för arbetsmarknaden sådana, att ytterligare insatser torde behövas för att ge arbetslösa meningsfulla uppgifter. I regeringens beredskap för arbetsmarknadsinsatser bör folkbildningens resurser vara både viktiga och välkomna. Vi anser det därför angeläget, att studieförbund och folkhögskolor erbjuds göra insatser i detta sammanhang även i fortsättningen.
Även om folkhögskolors och studieförbunds flexibilitet är stor, kan deras insatser bli särskilt goda om de får rimlig tid för planering. Därför bör regeringen inför kommande åtgärder mot arbetslöshet omgående uppdra åt Folkbildningsrådet att inventera vilka insatser folkhögskolor och studieförbund är beredda att göra och vilken förberedelsetid respektive anordnare behöver innan eventuell verksamhet kan påbörjas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra åt Folkbildningsrådet att inventera vilka insatser folkhögskolor och studieförbund är beredda att göra för arbetslösa och vilken förberedelsetid respektive anordnare behöver innan eventuell verksamhet kan påbörjas.
Stockholm den 26 januari 1993 Carl-Johan Wilson (fp) Kenth Skårvik (fp)