Folkbildningen har en mycket viktig uppgift att fylla när
det gäller insatser för arbetslösa. Väldigt många som är
arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa tillhör gruppen
som saknar utbildning utöver folk- eller grundskola. Cirka
800 000 har kortare utbildning än 9-årig grundskola. Ett
stort antal ungdomar som lämnat skolan med bristfälliga
kunskaper tillhör också denna stora grupp. Dessa
ungdomar har en betydligt svagare ställning på
arbetsmarknaden än dem som har en mer komplett
skolutbildning.
Det är viktigt att stora insatser görs för att höja
utbildningsnivån hos den vuxna befolkningen, så att de är
bättre rustade för att kunna behålla sina jobb och för att
bättre kunna hävda sig i konkurrensen om de jobb som
finns. Extra viktigt är det just nu när så många människor
saknar arbete.
Ytterligare en riskgrupp är invandrare. Bland dessa är
arbetslösheten redan avsevärt högre än för övriga delar av
befolkningen i arbetsför ålder.
Folkbildningen har tidigare uppmärksammats vad gäller
utbildningsinsatser för dem som är eller riskerar att bli
arbetslösa. Inför fjolårets beslut i riksdagen om 100 milj.kr.
extra i anslag 92/93 till folkbildningen för sådana åtgärder
skrev kulturutskottet i sitt betänkande 1991/92:12:
''Utskottet vill särskilt uppmärksamma folkbildningens
möjligheter och förmåga att snabbt och flexibelt anordna
utbildning av skiftande utformning och innehåll. De
resurser som sålunda finns bör -- i den svåra
arbetsmarknadssituation som råder -- kunna utnyttjas för
att erbjuda utbildning för dem som är eller riskerar att bli
arbetslösa i syfte att förbättra deras situation på
arbetsmarknaden''. Utskottet yrkade därför om ett
extraanslag till folkbildningen, vilket också bifölls av
riksdagen.
Studieförbunden och folkhögskolorna, som fick dela på
100 milj.kr., har med dessa och andra medel nått
tiotusentals människor med kompetenshöjande utbildning
och en rad andra initiativ, som stärker arbetslösa både på
arbetsmarknaden och socialt. Genom folkbildningen
tillförsäkras arbetslösa en otrolig mångfald i studie- och
aktivitetsutbudet vad gäller innehåll, former och
varaktighet.
Hösten 1992 beslutade riksdagen att anslå 106 milj
kronor till folkhögskolekurser för arbetslösa under i första
hand våren 1993. Folkbildningsrådet fördelade sedan
medlen till 123 folkhögskolor, som planerat att under första
halvåret anordna sammanlagt 290 kurser för ca 5 400
deltagare.
Många goda exempel kan nämnas från studieförbundens
sida vad gäller åtgärder såväl för korttidsutbildade som för
handikappade och invandrare. Förutom folkhögskolornas
resurser bör därför studieförbundens kontaktnät,
kompetens och erfarenhet snabbt tas i anspråk för
välbehövliga insatser -- med folkhögskolan, som
samverkanspart där så är lämpligt -- om ekonomiska
resurser ställs till förfogande också under det kommande
året.
Arbetslöshetssituationen har tyvärr inte förbättrats.
Behoven är större än någonsin, vilket också kommit till
uttryck i de i dagarna aviserade extra två miljarderna
(utanför budgetpropositionen) för att möta arbetslösheten.
Basämnesutbildning
En viktig uppgift för folkbildningen är att ge
kompletterande utbildning framför allt i basämnen som
svenska, engelska, matematik och samhällskunskap.
Folkbildningen -- med sin speciella pedagogik -- har visat
sig vara en mycket lämplig utbildningsanordnare för de
korttidsutbildade.
Studieförbunden och folkhögskolorna har många gånger
också större möjligheter att nå stora grupper av arbetslösa
än övriga delar av vuxenutbildningsväsendet genom att man
har möjlighet att tillgodose just deras önskemål och behov.
Utbildningen anordnas i stor utsträckning i samarbete
med olika fackförbund eller i samarbete med
arbetsförmedling, länsarbetsnämnder, kommuner,
myndigheter och organisationer.
Tillgänglighet
Folkbildningen och då främst studieförbunden finns
överallt i landet, i glesbygd såväl som i storstad. Det är
därför lätt för den enskilde att komma i kontakt med sitt
studieförbund. Studieförbunden är verksamma i landets
alla kommuner. Närheten till studier och gemenskap är
viktig. Inte minst skall närhetsperspektivet poängteras för
att också skapa sociala relationer med människor i sin
omgivning. Många som står utanför arbetsmarknaden
förlorar kontakten med arbetskamraterna och den enkla
vardagssamvaron. Därför är det viktigt att skapa nya
kontakter med andra människor.
Förutom den geografiska tillgängligheten är det viktigt
att studierna också blir ekonomiskt tillgängliga för
deltagarna. Med arbetslöshet följer sämre ekonomi. Det är
därför viktigt att studiestödet stärks för de ekonomiskt
svagaste grupperna så att möjligheten till studiedeltagande
inte omöjliggörs.
Samarbete med fackliga organisationer
En viktig erfarenhet från arbetet med studier för
arbetslösa är samarbetet med de lokala fackliga
organisationerna och att erbjudande om studier kommer in
i ett tidigt skede. Handelsanställdas förbund redovisar att
redan efter 14 dagars arbetslöshet, eller efter det att varsel
har lagts, är det svårt att motivera till studier. Passivitet,
apati m.m. inträder mycket snabbt hos den arbetslöse,
egentligen mycket snabbare än vad vi hittills trott. Därför
är det oerhört viktigt att samarbeta med det lokala facket
och ha beredskap för uppsökande verksamhet så snart
varsel är lagda.
Ekonomi
Som redan har nämnts betyder de medel som anvisats för
budgetåret 1992/93 mycket. Behovet av ytterligare medel
inför 1993/94 är minst lika stort. Vi föreslår att 200 milj.kr.
anslås för åtgärder för arbetslösa vuxna och ungdomar.
Medlen skall fördelas av Folkbildningsrådet.
Såväl viljan som ambitionerna finns i studieförbund och
folkhögskolor över hela landet för ännu större insatser för
arbetslösa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om värdet av folkbildningens
insatser för utbildning och kulturverksamhet för arbetslösa,
2. att riksdagen beslutar att till C 1 Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1993/94 anvisa 200 000 000 kr
utöver regeringens förslag.
Stockholm den 26 januari 1993
Åke Gustavsson (s)
Maja Bäckström (s)
Berit Oscarsson (s)
Anders Nilsson (s)
Leo Persson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Björn Kaaling (s)
Monica Widnemark (s)