Spel och dobbel är omtyckt av svenska folket. På gott och ont. Smålotterier hör nog ändå till den mest oskyldiga formen av spel. Olika slags lotterier har dock sedan länge utgjort ett betydande tillskott i kassan för ideella organisationer.
Större lotterier med ganska höga lottpriser och höga vinstvärden utgör genom ideellt försäljningssystem i många fall grundstommen i föreningars budgetar. Det lilla lotteriet är ofta ett överkomligt sätt för skolklasser att finansiera en lägervistelse eller skolresa.
Lotterifloran har på senaste tid blivit oerhört riklig, allt mellan Penninglotteriets traditionella penninglotter, Tipstjänsts olika spel och TV4:s Bingo Lotto till föreningarnas och basarernas smålotterier i enkrona- klassen. Svenska folkets inställning är i allmänhet positiv till att via lotterier ekonomiskt stödja ideellt arbete.
Det som irriterar är att lotter säljs offentligt där hela behållningen tillfaller privatpersoner. Detta förekommer tydligen på många håll. Inga anslag syns om vem som arrangerar lotteriet och på direkt förfrågan ges undvikande -- eller inget -- svar. Detta gäller både tombolalotter och s.k. 21-lotter.
Sådan lottförsäljning sker utanför varuhusentréer, på marknader, tivolier, o.s.v. Lotterierna säljs på offentlig plats och kräver inget tillstånd. Det är alldeles uppenbart att kunderna köper lotter i tro att de gynnar någon förening. Det är få människor som före lottköpet informerar sig om vem som är arrangör.
Enligt min uppfattning, borde Lotterinämnden i sina lotteriföreskrifter tydliggöra att lotterier av nämnda slag skall vara förbehållet föreningslivet och ideell verksamhet. Om lotteribehållningar överhuvudtaget skall få tillfalla privatpersoner är högst tveksamt. Ett minimikrav bör då vara tydliga angivelser om vem behållningen tillfaller.
Av flera skäl bör ideellt arbete och föreningsliv uppmuntras. Statens resurser krymper och föreningarna bör genom eget arbete kunna stärka sin ekonomi genom lotterier. Utrymmet för detta minskar om ''privata lotterier'' får breda ut sig.
Regeringen bör uppdra åt Lotterinämnden att göra en prövning av ärendet och skärpa kraven för privatpersoner. Det är önskvärt att i varje fall lokal lotteriverksamhet är förbehållen ideellt föreningsliv.
Med anledning av ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av lotteriverksamheten så att lotteribehållningar inte tillfaller privatpersoner.
Stockholm den 25 januari 1993 Gudrun Norberg (fp)