Som en följd av den nya statliga kulturpolitiken startades Norrlandsoperan 1974 för att vara en musikteaterresurs för hela Norrland. Uppdraget påminde närmast om Riksteaterns. Men trots att turnéområdet sträckte sig över halva Sverige och trots att musikteater ofta är dubbelt personalkrävande har Norrlandsoperans anslag aldrig legat på Riksteaterns nivå. Norrlandsoperan har sedan 1974 genomfört nästan 20 turnéer med större operor i hela Norrland, fyra med det mobila operahuset till Norrlands inland (i kombination med symfoniorkester, skolkonserter, kammarmusik, musikcaféer, pedagogisk verksamhet etc.) och ett fyrtiotal turnéer med mindre musikteaterverk ofta för barn och ungdom.
Stora konstnärliga framgångar parade med ett publikfrämjande förankringsarbete har lett till att teatern i dag är utomordentligt välbesökt och starkt efterfrågad. I Umeå finns ett stort behov av fler föreställningar och på många turnéorter önskar man sig fler gästspel med både offentliga produktioner och operor för barn och ungdom.
Norrlandsoperan är i dag en ganska stor och väletablerad musikteater, vars resurser tyvärr inte kan utnyttjas i önskad omfattning.
Genom en organisatorisk förändring arbetar nu Norrlandsoperan för att finna former som skulle öka dess ''verkningsgrad'' i hela Norrland. Förebilden finns i Frankrike i ''Opéra du Rhin'', som är uppbyggd på en operaensemble, en orkester och en dansensemble, som fördelar sig i städerna Strasbourg, Colmar och Melhouse. Genom samverkan sprids ett stort och rikt musikteaterutbud till dessa orter, och genom ett sinnrikt abonnemangssystem med bussresor når man publik från ett mycket vidsträckt område.
På liknande sätt skulle man med ganska låga investeringskostnader kunna etablera permanent musikteaterverksamhet i några andra större städer i Norrland, förslagsvis Sundsvall, Piteå och Östersund. En samverkan mellan alla dessa Norrlandsoperagrenar skulle kunna ge ett mycket större musikteaterutbud på alla orter, en oöverträffad variation i utbudet och en helt annan publikförankring i hela Norrland.
Dansteater i Sundsvall/Härnösand
I Sundsvall/Härnösand kan man bygga upp en liten dansteaterensemble. Den skulle kunna producera två egna produktioner årligen, men också samverka med de andra städernas sångensembler t.ex. i musikalprojekt som kräver både sångare, dansare och musiker. Sundsvalls kammarorkester och Musik i Västernorrland är intresserade av samarbete, men en dansteater arbetar också bra med bandinspelad musik. Dekor och kostymer kan eventuellt produceras i Teater Västernorrlands ateljéer. I Härnösand har man redan inom sitt ''estetiska program'' engagerat Anneli Alhanko för att bygga upp en danspedagogisk verksamhet. En dansteater kan ha sitt säte i den ena eller andra kommunen. Intresset för projektet i regionen är stort.
Kyrkoopera och tonsättarverkstad i Piteå
I Piteå finns intresse på Musikhögskolan för att inrikta den nuvarande kyrkomusikerlinjen mot kyrkoopera. Här finns en mycket rik, outforskad repertoar att botanisera i, och mycket nyskriven musikdramatik att gestalta.
På kompositionslinjen vill man gärna utveckla en tonsättarverkstad för operakompositörer. Man kan tonsätta en operascen eller skriva en miniopera om 15--30 minuter. Verken framförs i en gemensam föreställning. Man får en försöksverkstad och ett skyltfönster för nya operakompositörer.
Eleverna vid Musikhögskolan skall givetvis involveras i projekten, men det är möjligt att några anställda professionella sångare behövs som stomme i projekten. Man har också anmält ett intresse av att involvera ljudingenjörsutbildningen i projektet.
Barn- och ungdomsoperaensemble i Östersund
I Östersund diskuteras möjligheten att bygga upp en liten ensemble för barn- och ungdomsoperaverksamhet. En sådan ensemble kunde periodvis samarbeta med Länsmusiken, periodvis kanske med inhyrda musiker.
Förutom sångare och dansare behöver varje ort ha en liten administrativ och teknisk enhet. Men i alla tre fallen rör det sig om små verksamheter med mindre än tio helårsanställda. Samarbeten med lokala orkestrar, andra fasta teatrar, ortens amatörer osv. är möjligheter, som varje ensemble avgör själv.
Gästspelsutbytet mellan städerna
Det förutsätts att alla föreställningar som produceras inom dessa fyra grenar av Norrlandsoperan gästspelar i alla de fyra städerna.
Varje ort betalar den gästande ensemblens turnékostnader, men genom permanent marknadsföring och publikarbete på orten bestämmer man antalet föreställningar, biljettpriser, avtal med hotell m.m. själv.
En utbyggnad som den ovan skisserade skulle alltså kräva relativt små nya resurser, men skulle leda till en starkt ökad spridning av musikteaterverksamheten i Norrland. Varje stad skulle ju en gång i halvåret få se traditionell stor opera, barnopera, dansteater och kyrkoopera. Sådan bredd har ingen annan musikteater i världen, och dessutom skulle operainstitutionen få en permanent operaverkstad för nya kompositörer.
Genom ett skickligt utnyttjande av förutsättningarna i dessa fyra städer och det musikteaterintresse som Norrlandsoperan redan byggt upp under sin snart tjugoåriga verksamhet skulle den göra skäl för beteckningen svensk nationalscen i Norrland.
Vi anser att dessa planer för utbyggd operaverksamhet i Norrland är mycket intressanta. Regeringen bör på lämpligt sätt medverka till att de kan förverkligas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att utveckla musikteaterverksamheten i Norrland.
Stockholm den 25 januari 1993 Georg Andersson (s) Ewa Hedkvist Petersen (s) Lena Boström (s) Berit Andnor (s) Sven Lundberg (s) Bo Holmberg (s) John Andersson (-)