En av kulturens viktigaste uppgifter är att utveckla meningsutbytet mellan människor. Kulturen är därför en av de viktigaste grundstenarna i det demokratiska samhällsbygget. Samhället har betydande ansvar för att kulturarvet förs vidare. Genom att känna och förstå det förflutna blir vi också rustade att möta framtiden.
För att främja kvaliteten i kulturlivet och skapa förebilder är det viktigt att det finns goda möjligheter för yrkesverksamma kulturutövare att verka på rimliga villkor. Genom utbildningsinsatser kan samhället också medverka till att professionella kulturutövare på ett lämpligt sätt förbereds för framtida insatser inom olika kulturyrken.
För att kulturen skall leva och skänka glädje är det viktigt att den finns där människor bor och verkar. Lokala ''kulturcentra'' måste ges utrymme och stödjas för att möta människor i sin närmiljö.
Intresset för kulturella aktiviteter grundläggs tidigt. Därför är det viktigt att redan små barn ges möjlighet till kulturella upplevelser. Förskolan och skolan har här viktiga funktioner när det gäller att stimulera barnens eget kulturskapande och att möta kulturella aktiviteter speciellt avpassade för barn. Detta är inte minst viktigt som motvikt till ett alltmer tilltaget tv-tittande.
Kultur fyller också en viktig funktion som drivkraft i den regionala utvecklingen och som lokaliseringsfaktor. Företag och industrier etablerar sig i allt större utsträckning på orter som kan erbjuda goda möjligheter till boende, god miljö, service, rekreation, närhet till utbildning och ett varierat och skiftande utbud av kulturella aktiviteter.
När regionalpolitiken utvecklades, framför allt under 60- talet, tog den sikte på att uppmuntra och stimulera själva produktionsprocessen. I dagens diskussion har allt större uppmärksamhet riktats mot infrastrukturens betydelse för utveckling på en ort eller i en landsdel. Kommunikationens betydelse växer. Närheten och tillgången till kvalificerad utbildning får en allt starkare ställning som magnet för att en region ska dra till sig nyetableringar och hålla kvar redan etablerade företag och industrier.
I takt med att människor blir bättre utbildade ökar intresset för kultur. Kultur har på så vis kommit att bli en viktig komponent och bidragsgivare till den samlade infrastrukturen. Enligt vår mening finns det anledning att betona kulturens regionala utvecklingskraft än mer i framtiden. Detta hänger samman med den strukturomvandling som sker i samhället. Den traditionella näringsstrukturen förskjuts från direkt fysisk hantering av varor till näringar baserade på högre grad av kunskapsintensitet och tjänsteproduktion. Fem ''K'', kreativitet, kommunikation, kunskap, kompetens och kultur, kommer att bli allt viktigare för regional utveckling.
I ett alltmer internationaliserat samhälle är det viktigt att lokala kultursatsningar inte enbart inriktas på att ta tillvara det lokala. Inriktningen måste också vara att olika orter och regioner står i nära kontakt med både det nationella och det internationella skeendet. Här har naturligtvis massmedia en stor roll. Stor betydelse har också att det lokala kulturlivet stöds, uppmuntras och ges intryck från det kulturliv som utvecklas i andra delar av vårt land och vår omvärld. Distributionsformerna och tillgängligheten är här viktiga.
Som en viktig del för distribution och kulturskapande spelar bl.a. studieförbunden. Här kan professionella och amatörer mötas på ett konstruktivt sätt. För kulturarbetare innebär studieförbunden möjligheter till engagemang och arbetstillfällen. Denna form av decentralisering och tryggande av kulturarbetarnas möjlighet till att arbeta och verka är viktig att säkerställa i en nationell kulturpolitik.
Kultur främjar kreativitet och skapar kontaktpunkter. Kulturskapande innebär ofta att det är något udda eller avvikande som framställs. En orts eller regions vilja att ta till sig innovationer på det kulturella planet löper också parallellt med förmågan till nyskapande av industriprodukter eller tjänster. För bygder med svag innovationstradition kan alltså kultursatsningar vara ett sätt att bygga upp en entreprenörsanda.
Inom den svenska kulturpolitiken framstår 1974 års kulturpolitiska beslut som en milstolpe. Beslutet föregicks av omfattande förberedelser som var väl förankrade politiskt. Även kultur- och folkrörelse-Sverige gav de föreslagna målen ett brett stöd. Den breda samstämmigheten framstår idag, nästan tjugo år senare, som en stor kulturpolitisk tillgång som bättre borde tas tillvara.
Vi anser att målen alltjämt är giltiga. De duger för kulturpolitik också för 90-talet. De kulturpolitiska målen skall nu utvärderas. I denna utvärdering måste de som engagerades i formuleringen av målen deltaga. Vi tror att en utvärdering i allt väsentligt kommer att visa att målsättningarna står sig. Däremot anser vi att medelsarsenalen på flera centrala avsnitt måste förnyas. Det gäller bl.a. insatser för att nå decentraliseringsmålet. Vi vill att utvärderingen inom ramen för utvärdering av decentraliseringsmålet också tar fasta på och utvärderar kultur som en lokaliserings- och utvecklingfaktor. I en framåtsyftande dynamisk regionalpolitik kommer kultur att bli en allt viktigare komponent i en regions infrastruktur, varför det är av största vikt att denna aspekt av kulturpolitiken utvärderas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för utvärdering av 1974 års kulturpolitik.
Stockholm den 26 januari 1993 Stina Gustavsson (c) Birger Andersson (c) Stina Eliasson (c)