En av kulturens viktigaste uppgifter är att utveckla
meningsutbytet mellan människor. Kulturen är därför en av
de viktigaste grundstenarna i det demokratiska
samhällsbygget. Samhället har betydande ansvar för att
kulturarvet förs vidare. Genom att känna och förstå det
förflutna blir vi också rustade att möta framtiden.
För att främja kvaliteten i kulturlivet och skapa
förebilder är det viktigt att det finns goda möjligheter för
yrkesverksamma kulturutövare att verka på rimliga villkor.
Genom utbildningsinsatser kan samhället också medverka
till att professionella kulturutövare på ett lämpligt sätt
förbereds för framtida insatser inom olika kulturyrken.
För att kulturen skall leva och skänka glädje är det
viktigt att den finns där människor bor och verkar. Lokala
''kulturcentra'' måste ges utrymme och stödjas för att möta
människor i sin närmiljö.
Intresset för kulturella aktiviteter grundläggs tidigt.
Därför är det viktigt att redan små barn ges möjlighet till
kulturella upplevelser. Förskolan och skolan har här viktiga
funktioner när det gäller att stimulera barnens eget
kulturskapande och att möta kulturella aktiviteter speciellt
avpassade för barn. Detta är inte minst viktigt som motvikt
till ett alltmer tilltaget tv-tittande.
Kultur fyller också en viktig funktion som drivkraft i den
regionala utvecklingen och som lokaliseringsfaktor. Företag
och industrier etablerar sig i allt större utsträckning på orter
som kan erbjuda goda möjligheter till boende, god miljö,
service, rekreation, närhet till utbildning och ett varierat
och skiftande utbud av kulturella aktiviteter.
När regionalpolitiken utvecklades, framför allt under 60-
talet, tog den sikte på att uppmuntra och stimulera själva
produktionsprocessen. I dagens diskussion har allt större
uppmärksamhet riktats mot infrastrukturens betydelse för
utveckling på en ort eller i en landsdel. Kommunikationens
betydelse växer. Närheten och tillgången till kvalificerad
utbildning får en allt starkare ställning som magnet för att
en region ska dra till sig nyetableringar och hålla kvar redan
etablerade företag och industrier.
I takt med att människor blir bättre utbildade ökar
intresset för kultur. Kultur har på så vis kommit att bli en
viktig komponent och bidragsgivare till den samlade
infrastrukturen. Enligt vår mening finns det anledning att
betona kulturens regionala utvecklingskraft än mer i
framtiden. Detta hänger samman med den
strukturomvandling som sker i samhället. Den traditionella
näringsstrukturen förskjuts från direkt fysisk hantering av
varor till näringar baserade på högre grad av
kunskapsintensitet och tjänsteproduktion. Fem ''K'',
kreativitet, kommunikation, kunskap, kompetens och
kultur, kommer att bli allt viktigare för regional utveckling.
I ett alltmer internationaliserat samhälle är det viktigt att
lokala kultursatsningar inte enbart inriktas på att ta tillvara
det lokala. Inriktningen måste också vara att olika orter och
regioner står i nära kontakt med både det nationella och det
internationella skeendet. Här har naturligtvis massmedia en
stor roll. Stor betydelse har också att det lokala kulturlivet
stöds, uppmuntras och ges intryck från det kulturliv som
utvecklas i andra delar av vårt land och vår omvärld.
Distributionsformerna och tillgängligheten är här viktiga.
Som en viktig del för distribution och kulturskapande
spelar bl.a. studieförbunden. Här kan professionella och
amatörer mötas på ett konstruktivt sätt. För kulturarbetare
innebär studieförbunden möjligheter till engagemang och
arbetstillfällen. Denna form av decentralisering och
tryggande av kulturarbetarnas möjlighet till att arbeta och
verka är viktig att säkerställa i en nationell kulturpolitik.
Kultur främjar kreativitet och skapar kontaktpunkter.
Kulturskapande innebär ofta att det är något udda eller
avvikande som framställs. En orts eller regions vilja att ta
till sig innovationer på det kulturella planet löper också
parallellt med förmågan till nyskapande av
industriprodukter eller tjänster. För bygder med svag
innovationstradition kan alltså kultursatsningar vara ett sätt
att bygga upp en entreprenörsanda.
Inom den svenska kulturpolitiken framstår 1974 års
kulturpolitiska beslut som en milstolpe. Beslutet föregicks
av omfattande förberedelser som var väl förankrade
politiskt. Även kultur- och folkrörelse-Sverige gav de
föreslagna målen ett brett stöd. Den breda
samstämmigheten framstår idag, nästan tjugo år senare,
som en stor kulturpolitisk tillgång som bättre borde tas
tillvara.
Vi anser att målen alltjämt är giltiga. De duger för
kulturpolitik också för 90-talet. De kulturpolitiska målen
skall nu utvärderas. I denna utvärdering måste de som
engagerades i formuleringen av målen deltaga. Vi tror att
en utvärdering i allt väsentligt kommer att visa att
målsättningarna står sig. Däremot anser vi att
medelsarsenalen på flera centrala avsnitt måste förnyas.
Det gäller bl.a. insatser för att nå decentraliseringsmålet. Vi
vill att utvärderingen inom ramen för utvärdering av
decentraliseringsmålet också tar fasta på och utvärderar
kultur som en lokaliserings- och utvecklingfaktor. I en
framåtsyftande dynamisk regionalpolitik kommer kultur att
bli en allt viktigare komponent i en regions infrastruktur,
varför det är av största vikt att denna aspekt av
kulturpolitiken utvärderas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjer för utvärdering av 1974
års kulturpolitik.
Stockholm den 26 januari 1993
Stina Gustavsson (c)
Birger Andersson (c)
Stina Eliasson (c)