Ny Demokrati lade 1992 fast sin politik inom
kulturområdet i motion 1992/93:Kr272. Däri sades bl a att
en av kulturpolitikens viktigaste uppgifter är att stödja det
som har värde och kvalitet, men som inte kan komma till
stånd på marknadens villkor. I motionen sades också att
attityden till kulturen behöver förändras i riktning mot det
synsätt som finns på många håll i det nya Europa, där
kulturen betraktas som en investering och en tillväxtfaktor,
både i livskvalitet och i statskassan. Vi föreslog också i
motionen att kultursektorn för budgetåret 1993/94 skulle
tillföras ytterligare en miljard och att inom en treårsperiod
skulle anslaget till kulturen fördubblas. Vi lyfte också fram
områden som vi ansåg vara missgynnade samt föreslog
prioriteringar. Vi sade också att det är angeläget att i större
utsträckning skapa förutsättningar för ett samspel mellan
privata och statliga initiativ.
Med hänsyn till den ekonomiska situation som landet nu
befinner sig i avstår vi i år från att föreslå ökade anslag. Vi
tycker det är bra att kulturområdet undantagits från
nedskärningar i årets budgetproposition. På vissa punkter
har vi dock en annan uppfattning än regeringen om hur
pengarna ska användas. Det gäller främst museernas
verksamhet och kulturturismen.
Ny Demokrati anser också att det är dags för regeringen
att ta fasta på de förslag som under åren förts fram i olika
riksdagsmotioner om inrättande av kulturfonder,
avdragsrätt vid inkomsttaxering för sponsoring och direkta
bidrag m m. Uppmuntran till privata initiativ skulle
medföra större engagemang från enskilda och företag och
kulturintresset skulle öka. Det kanske t o m
skulle minska behovet av statliga insatser.
Sammanfattande förslag till åtgärder och finansiering
Ny Demokrati vill slopa bidraget på 1.150.000 kr till
Östersjöns författar- och översättarcentrum (anslag
B2.4.7), minska kulturrådets bidrag, anslag B2.4.1, till
internationellt kulturutbyte med 3 milj kr, minska anslaget
B2.2.4 till Folkets hus-föreningarnas riksorganisation för
kulturverksamhet med 1 milj kr, minska anslaget B.2.2.3 till
Folkparkerna i Sverige för kulturverksamhet med 1 milj
kr, minska anslag B2.2.1 för Centrala
amatörorganisationer med 2 milj kr samt minska
Kulturrådets medel för utvecklingsverksamhet, anslag
B2.1, med 7 milj kr.
Ny Demokrati föreslår att 6 750 000 kr anslås till
centralmuseerna för vård och bearbetning av samlingar, 2
milj kr till Nordiska museet för dokumentation av 1900-
talets liv och arbete, 2 milj kr till Nordiska museet för
utveckling av museernas barn- och ungdomsverksamhet,
Statens konstmuseers skulder avskrivs med ytterligare 2
milj kr, Nordiska museets skulder avskrivs med 1,4 milj kr
samt 1 milj kr anslås till projektet i Östersund för utveckling
av kulturturismen i Sverige. Flera färdigprojekterade
byggobjekt finns att tillgå inom länsmuseerna om beslut
fattas om tidigareläggningsmedel. Vi föreslår att 20 milj kr
på detta sätt kan förstärka anslaget för stöd till icke-statliga
kulturlokaler.
Satsa på kulturens basverksamheter
I ett läge när resurserna tryter är Ny Demokratis
principiella ståndpunkt den att kulturens basresurser i
första hand ska skyddas och att experimentverksamhet och
engångsföreteelser får vänta till bättre tider. Mot denna
bakgrund vill vi göra vissa omdisponeringar i
kulturbudgetens B-anslag.
Centralmuseerna
Till kulturens basresurser räknas bland annat museerna.
Särskilt centralmuseerna har blivit styvmoderligt
behandlade i propositionen. Kulturministern konstaterar
att den publika verksamheten har utvecklats gynnsamt
samtidigt som föremålsvård, föremålshantering och andra
basfunktioner har blivit eftersatta. Detta skulle enligt
propositionen vara ett resultat av bristande
helhetsperspektiv hos centralmuseerna. Enligt Ny
Demokratis uppfattning förhåller det sig istället så att en
ökad publik verksamhet har avkrävts museerna utan att
tillräckliga resurser anslagits för den arbetsintensiva
föremålsvården och konserveringen. Att vårda och
bearbeta föremålssamlingar är som kulturministern
påpekar själva basen för museiverksamheten. Ny
Demokrati delar den uppfattningen, men drar, i motsats till
kulturministern, den slutsatsen att medel för samlingarnas
vård och bearbetning skall tillföras centralmuseerna.
Medel bör tillföras centralmuseerna för vård och
konservering av samlingarna. Särskilt eftersatta är Nordiska
museet, Folkens museum och Statens Historiska museer.
Nordiska museet har många vakanta tjänster och större
samlingar än andra museer. Folkens museum som är under
uppbyggnad har en handläggare per världsdel! Statens
Historiska museer har vakanta tjänster, krympta anslag och
en aldrig sinande ström av föremål från arkeologiska
utgrävningar att ta om hand.
Dessutom vill Ny Demokrati framhålla vikten av att
verksamheten med insamling och dokumentation hålls
uppe, framför allt vid Nordiska museet och de andra
museerna som har till uppgift att spegla det moderna
samhällets utveckling. I annat fall kommer museerna i
framtiden inte att kunna visa utställningar om vår tid,
eftersom det snart är för sent att ta igen de brister som råder
beträffande insamlingen av 1900-talets liv och arbete. Ny
Demokrati föreslår att medel tillförs Nordiska museet,
vilket som ansvarsmuseum använder och fördelar dessa
medel mellan sig och andra museer i dokumentation av
1900-talets liv och arbete. För att pengarna ska användas
utifrån ett helhetsperspektiv ska Nordiska museet och inte
kulturrådet fördela medlen.
Det är på tiden att Kulturdepartementet gör en analys
av de arbetsinsatser som krävs för att förhindra skador på
centralmuseernas samlingar samt hålla dokumentationen i
takt med tiden och ställa dessa i relation till
medelstilldelningen. Det handlar om att bevara väsentliga
delar av vårt kulturarv, som medborgarna -- staten -- har ett
ansvar för.
Den ökade kriminaliteten i samhället har också medfört
att museerna har varit tvungna att använda en god del av
sina resurser till bevakning. Statens konstmuseer och
Nordiska museet har krav på sig att under en flerårsperiod
till staten betala tillbaka överskridanden på 16 milj kr
respektive 2,8 milj kr för bevakningsändamål.
Avbetalningen skall under 93/94 ske med 4 milj kr
respektive 1,4 milj kr för Statens konstmuseer och Nordiska
museet. Av någon okänd anledning har Statens
konstmuseer men inte Nordiska museet fått rabatt på
återbetalningen. Ny Demokrati anser att de båda museerna
bör behandlas lika och att museernas skulder skall
efterskänkas, vilket för budgetåret 93/94 innebär att 2 milj
kr respektive 1,4 milj kr tillförs Statens konstmuseer och
Nordiska museet.
Kulturministern har undantagit centralmuseerna från
det generella besparingskravet på 5 %
mot bakgrund av att sådana nedskärningar skulle
stänga delar av centralmuseerna eller lägga viktiga
verksamheter i malpåse. När kulturministern sedan i sina
överväganden rörande de centrala museernas mål och
inriktning säger att ''de skall påskynda genomförandet av
planerade åtgärdsprogram för samlingarnas uppordnande
och bearbetning'' samt ''skapa förutsättningar för ett
stadigvarande och fördjupat publikintresse genom
pedagogiskt och attraktivt utformade basutställningar samt
riktade programinsatser mot skilda målgrupper'', visas
bristande insikter i museernas villkor och möjligheter.
Ny Demokrati föreslår att 7 750 000
kr tillförs centralmuseerna för vård och konservering
av samlingarna samt 2 milj kr
för dokumentation.
Länsmuseerna
Länsmuseerna får oförändrat antal grundbelopp.
Kulturministern säger i propositionen att ''avsikten med det
grundbeloppsbaserade statsbidraget till de regionala
museerna är att ett ökat antal tjänster skall inrättas vid
museerna''. Ny Demokrati anser att varje länsmuseum är
unikt med en egen profil. Ett område kan vara eftersatt på
ett museum men inte på ett annat. Vi anser att museernas
styrelser är de som är bäst skickade att bedöma var
resurserna har högst verkningsgrad.
Vår syn stämmer härvidlag överens med de principer för
bidragets användning som från början har gällt, d v s att
mottagarna själva ska ha frihet att bestämma över
användningen av de statliga medlen. Ny Demokrati anser
att det är viktigt att riksdagen fastslår denna frihet för
mottagarna att disponera bidraget, förutsatt att nya
grundbelopp går till verksamhetsökningar och inte används
för att täcka underskott som uppstått genom bristande
insatser från de lokala huvudmännens sida.
Anslaget B4, stöd till icke-statliga kulturlokaler, regleras
i förordning 1990:573. Däri sägs att bidraget i första hand
ska gå till länsmuseer. Avsikten med bidragets införande var
till stor del att de flera årtionden gamla länsmuseerna skulle
kunna byggas ut och anpassas till modern musei- och
utställningsverksamhet. Flera utbyggnader har sedan dess
kommit till stånd, men ännu återstår mycket innan målet
nås med ett nät av fungerande länsmuseiinstitutioner över
hela landet, som en bas för det regionala kulturlivet. En rad
museer befinner sig i ett känsligt läge, med
tillbyggnadsförslag vilkas genomförande beror på statens
möjligheter att medverka med en del av finansieringen. Ny
Demokrati anser därför att man i sysselsättningsskapande
syfte som tidigareläggningsmedel bör förstärka årets anslag
med 20 milj kr. Flera projekt ligger klara för igångsättning.
Kulturministern säger att ''det är angeläget att noga följa
vad länsmuseerna gör för att återta och utveckla sin roll som
pedagogisk resurs för skolan''.
Kultursatsningar för barn och ungdom
I propositionen betonas nödvändigheten av att satsa på
barn och ungdom. Det betonas att kultur för barn och
ungdom är av mycket stor betydelse för deras utveckling till
självständigt tänkande vuxna. Detta är en uppfattning som
Ny Demokrati till fullo delar. Kulturrådet har dock ingen
plan för hur pengarna ska användas (Svenska Dagbladet 12
januari 1993).
Kostnadsnedskärningar i kommunerna har i stor
omfattning drabbat kulturutbudet för barn och ungdom,
både inom och utanför skolan. Ny Demokrati anser att de
statliga satsningar som sker under budgetåret 93/94 skall ske
inom befintliga verksamheter och vara långsiktiga till sin
karaktär. En sådan satsning skulle kunna ske på museerna
som har kravet på sig att vara en pedagogisk resurs för
skolan. Delar av de 3 miljoner kronor som kulturrådet
tilldelats ytterligare för utvecklingsverksamhet, men som
det inte har någon plan för, bör användas på detta sätt.
Kultursatsningar på barn och ungdom sker genom flera
statliga kanaler, ibland med likartat syfte. Under
Civildepartementets anslag F4 anvisas t ex
18 miljoner till utvecklingsarbete av barn- och
ungdomsverksamhet inom den ideella sektorn. Ny
Demokrati ifrågasätter om inte utvecklingsarbete,
verksamheter och penningresurser för barn och ungdom
som ställs till förfogande av olika departement, inklusive
utbildningsdepartementet, bättre kunde samordnas och
föreslår en snabbutredning.
Ny Demokrati föreslår att 2 miljoner av Kulturrådets
medel för utvecklingsverksamhet tillförs Nordiska museet,
att användas för upprättande av en central
utvecklingsresurs för museernas barn- och
ungdomsverksamhet, enligt museets tidigare framförda
förslag. Detta arbete bör ske i samråd med länsmuseernas
samarbetsråd i avsikt att underlätta för länsmuseerna att
''återta och utveckla sin roll som pedagogisk resurs för
skolan'' (citat av kulturministern).
Kultur och turism
Turismen är en underutvecklad näring i Sverige och
Sverige som turistland har varit dåligt marknadsfört
utomlands. Den nyinrättade Styrelsen för Sverigeprofilen,
som har till uppgift att arbeta med utlandsfrämjande turism
är ett stort steg på vägen. Det återstår dock mycket att göra
inom Sverige.
Turistandet i vårt land sker företrädelsevis i
kulturhistoriskt intressanta miljöer. Sådana har vi gott om i
Sverige, men många platser värda att besöka är okända och
många platser, framförallt de industrihistoriska miljöerna,
behöver rustas upp. Gemensamt är dock att mycket litet
gjorts för att möta turismens olika önskemål ifråga om
tillgänglighet, levandegörande och marknadsföring. Medel
och intresse finns dock på olika håll. I propositionen anslås
medel för upprustning av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse och för vård av kulturlandskap och
fornlämningar. Via Jordbruksdepartementet kommer
bidrag för vård av odlingslandskapet.
Näringsdepartementet ger pengar till Styrelsen för
Sverigeprofilen.
Med anledning av att olika aktörer verkar var och en för
sig borde Kulturdepartementet eller Näringsdepartementet
ta initiativ till att få igång ett verkningsfullt samarbete
mellan turistnäringen och kulturmiljövården. En utbyggd
kulturturism skulle ge många nya arbetstillfällen och tillväxt
inom känsliga regioner. Många nya småföretag skulle se
dagens ljus.
Utvecklingen försvåras emellertid av ovanan att
samverka mellan olika intressen, mellan turistnäringen och
andra kommersiella företag, naturvård, museer och
kulturminnesvård samt lokala intressegrupper. Betydande
resurser förspills idag på många och alltför små projekt.
Som regel tar man nära nog identiskt lika initiativ på olika
orter, och försöker genomföra samma utvecklingsarbete för
att skapa för många och alltför ofärdiga produkter. Alltför
liten uppmärksamhet ägnas också åt att insatserna ska leda
till intäkter för de berörda turistområdena.
Ny Demokrati har därför med intresse tagit del av
strävandena i Östersund att skapa ett kompetenscentrum
med kunskapsuppbyggnad som kan komma utvecklingen i
hela landet till godo, genom att man i fortsättningen ska
kunna utgå från en bred kunskap om vad som gjorts och
görs i Sverige och andra länder, och en fortlöpande
metodutveckling. Detta möjliggörs genom en samverkan
mellan högskolan, länsmuseet, länsstyrelsen och berörda
turistorganisationer.
Ny Demokrati anser att ett billigt sätt att stärka
Sverigeturismen är att stödja detta initiativ och föreslår att
1 milj anslås till detta projekt.
Kulturrådets roll
Kulturministern aviserar att Kulturrådets roll ska
granskas i samband med den parlamentariska översynen av
kulturpolitiken. Det tycker Ny Demokrati är bra, eftersom
Kulturrådet ges utrymme att föra en egen kulturpolitik
inom kulturpolitiken, något som Ny Demokrati inte kan
acceptera. Vi anser att den aviserade utredningen av
Kulturrådets roll skall leda till att Kulturrådet avvecklas om
inte särskilda skäl talar däremot.
Många kultursatsningar som Kulturrådet har gjort under
åren har varit enstegsraketer utan följdeffekter. Av den
anledningen vill Ny Demokrati specialdestinera 7 miljoner
av Kulturrådets utvecklingsmedel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i det ekonomiska läge som
råder inga nysatsningar bör ske inom kulturområdet på
bekostnad av kulturens basverksamheter,
2. att riksdagen till Folkens museum och Statens
historiska museum för vård, konservering och bearbetning
av samlingarna ökar anslagen till Centrala museer:
Myndigheter med 3
250
000 kr (elfte huvudtiteln B
31),
3. att riksdagen till Nordiska museet för vård,
konservering och bearbetning av samlingarna ökar anslagen
till Centrala museer: Stiftelser med 3
500
000 kr,
4. att riksdagen till Nordiska museet för dokumentation
av 1900-talets liv och arbete ökar anslagen till Centrala
museer: Stiftelser med 2
000
000 kr,
5. att riksdagen till Nordiska museet för utveckling av
museernas barn- och ungdomsverksamhet ökar anslagen till
Centrala museer: Stiftelser med 2
000
000 kr,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
(Kulturdepartementet) till känna vad i motionen anförts om
att en analys av erforderliga arbetsinsatser vid
centralmuseerna för vård, konservering och bearbetning av
samlingar samt dokumentation av 1900-talets liv och arbete
bör göras, vilken sedan utgör underlag för
medelstilldelningen,
7. att riksdagen till Statens konstmuseer efterskänker
skulden till staten som för budgetåret 1993/94 är 2
000
000 kr,
8. att riksdagen till Nordiska museet efterskänker
skulden till staten, som för budgetåret 1993/94 är 1
400
000 kr,
9. att riksdagen fastslår länsmuseernas frihet att själva
bestämma grundbeloppens användning med det undantag
som anges i motionen,
10. att riksdagen till stöd till icke statliga kulturlokaler
anslår ytterligare 20
000
000 kr (elfte huvudtiteln B
4) i tidigareläggningsmedel,1
11. att riksdagen till Nordiska museet, för upprättande av
en central utvecklingsresurs för museernas barn- och
ungdomsverksamhet, ökar anslaget Centralmyndigheter:
Stiftelser med 2
000
000 kr (elfte huvudtiteln B
32),
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en snabbutredning bör
tillsättas med uppgift att utröna huruvida den barn- och
ungdomsverksamhet som olika departement anslår pengar
till kan samordnas,
13. att riksdagen till skapande av ett kompetenscentrum
för kunskapsuppbyggnad i Östersund i syfte att öka
kulturturismen i Sverige anslår 1
000
000 kr,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att frågan om kulturfonder,
avdragsrätt vid inkomsttaxering för sponsring och direkta
bidrag till kulturen bör utredas,2
15. att riksdagen till Statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet minskar anslaget med 7
000
000 kr (elfte huvudtiteln B
2.1),
16. att riksdagen till Östersjöns författar- och
översättarcentrum slopar anslaget om 1
500
000 kr (elfte huvudtiteln B
2.4.7),
17. att riksdagen till Kulturrådets bidrag till
internationellt kulturutbyte minskar anslaget med 3
000
000 kr (elfte huvudtiteln B
2.1),
18. att riksdagen till Folkets hus-föreningarnas
riksorganisation för kulturverksamhet minskar anslaget
med 1
000
000 kr (elfte huvudtiteln B
2.2.4),
19. att riksdagen till Folkparkerna i Sverige för
kulturverksamhet minskar anslaget med 1
000
000 kr (elfte huvudtiteln B
2.2.1),
20. att riksdagen till Centrala amatörorganisationer
minskar anslaget med 2
000
000 kr (elfte huvudtiteln B
2.1).
Stockholm den 25 januari 1993
Ian Wachtmeister (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Simon Liliedahl (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
Arne Jansson (nyd)
1 Yrkande 10 hänvisat till BoU
2 Yrkande 14 hänvisat till SkU