Sysselsättning, teknisk utveckling, hela bygders väl och
ve beror på företagsamheten. I ett historiskt perspektiv
spelar de svenska företagens arkiv en viktig roll för att ge
kunskap om samhällsutvecklingen. De senaste åren har
forskare ägnat sig åt t ex fabrikernas arkitektur, kontoret
som arbetsplats, metallindustrins eventuella cancereffekter,
rekryteringen av banktjänstemän m m. Utan tillgång till
företagens arkiv är sådan forskning omöjlig.
Föreningslivet har ett fungerande nät av
arkivinstitutioner -- folkrörelsearkiv -- som tar hand om och
förvarar de äldre delarna av Föreningssveriges dokument.
Stat, landsting och kommun har sedan länge haft ansvar för
och skött sina egna arkiv. För företagen har läget varit
annorlunda.
Endast på några orter finns lokala eller regionala
organisationer som tagit som sin uppgift att ta hand om och
sköta företagsarkiv. Så länge företagen är i gång sköter de
naturligtvis sina egna dokument som en del av
administrationen. Några av de större koncernerna har
sedan länge väl fungerande arkiv öppna för den intresserade
allmänheten.
Fara blir det dock när företaget börjar gå dåligt, läggs
ner eller läggs ihop med andra företag. Arkiven löper då
ofta risk att hamna i prutningskolumnen. ''Gamla papper
kan väl inte betyda någonting idag'' är ett uttryck som tyvärr
förekommer bland företagsledning på sina håll.
Svenska företag genomgår nu en stor strukturell
förändring som allvarligt hotar betydande samlingar av
dokument. Om dessa viktiga arkiv inte får en trygg
förvaring kommer våra efterlevande att få mindre chans att
studera vår tid. Företagsarkiven måste räddas.
I flera offentliga utredningar har fastslagits att arkiven
tillhör vårt nationella kulturarv. De bör vårdas och tas om
hand på ett ändamålsenligt sätt. I utredningarna eller i
statsbudgetar har aldrig uttalats något undantag för det
enskilda materialet.
Landets näringslivsarkiv är organiserade i
Näringslivsarkivens Förening som verkar för samordning
och utveckling av näringslivsarkiven i sin helhet. Till
föreningens verksamhet hör bl a att initiera nya arkivdepåer
för företagsarkiv i olika delar av landet. För att säkra
företagens arkivmaterial behöver näringslivsarkivens
struktur utvecklas. Föreningen har nära samarbete med
landsarkiven och riksarkivet. Skall de viktiga
företagsarkiven kunna räddas för framtida forskning måste
såväl landsarkiven som riksarkivet ges ökade resurser så att
det blir möjligt att på ett bra sätt ge service också till
Näringslivsarkivens Förening. Detta bör ges regeringen till
känna.
Vi har i många tidigare motioner till riksdagen visat på
hur viktigt och nödvändigt det är att landsarkiven ges
ekonomiska resurser som ger möjlighet att arbeta med alla
typer av arkiv. Särskilt påtagligt blev ett ökat resursbehov
när flera ''nya'' områden lades på landsarkivens ansvar, t ex
polisens arkiv. Landsarkivens resursbehov kvarstår i allra
högsta grad. Regeringen bör positivt pröva
förutsättningarna för näringslivsarkivens och landsarkivens
framtida behov.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om näringslivsarkiven,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om landsarkiven.
Stockholm den 25 januari 1993
Stina Eliasson (c)
Gunhild Bolander (c)