Vadstena slott började uppföras 1545 på order från
Gustav Vasa. Efter diverse tillbyggnader stod det färdigt i
början av 1600-talet. Trots att det fick förfalla under 1700-
och 1800-talen är det ändå ett av den svenska renässansens
mest helgjutna byggnadsverk och i dag en mäktig och
levande kulturbyggnad. Slottet inrymmer lokaler för
Landsarkivet och Vadstena-Akademien, museum och
utställningslokaler och ger plats för olika kulturevenemang.
Ursprungligen var borggården på Vadstena slott, i likhet
med de andra Vasaslotten som byggdes som
försvarsanläggningar, omgärdad av vallar. Men dessa är sen
länge borta.
För över tio år sedan påbörjades en uppbyggnad som
avsågs ske i två etapper. Etapp ett, som är färdig, innebar
att den östra vallen byggdes. Inom en tioårsperiod skulle
den södra och västra vallen byggas. Vallarna skulle
inrymma arkivlokaler för Landsarkivet. Men etapp två är,
trots att så är beslutat, ännu inte genomförd.
Allt nödvändigt förberedelsearbete för att starta
återstående vallbygge är gjort; så har t.ex.
Länsantikvarieämbetet avslutat nödvändiga arkeologiska
undersökningar och givit klartecken för färdigställande.
Under årens lopp har många motioner från olika partier
om återuppbyggnad av vallarna lämnats in. Förslaget torde
alltså vara väl förankrat hos en bred majoritet i riksdagen.
En uppbyggnad av vallarna fyller flera olika funktioner.
För det första är det en kulturvårdande angelägenhet och
ett ansvar att färdigställa det påbörjade bygget; vi har inte
fler bevarade byggnader från Vasatiden än att vi borde
vårda oss om de som finns och i möjligaste mån
rekonstruera dem om så behövs.
För det andra behövs de lokaler som vallarna ska
inrymma för Landsarkivet i Vadstena som saknar
tillräckliga arkivutrymmen. Östergötland är ett s.k.
intensivdataområde vilket ställer stora krav på
arkivutrymme. På grund av platsbrist i östra vallen förvaras
i dag mycket av materialet i tre icke arkivvärdiga depåer.
Ibland hävdas att en eventuell delning av Landsarkivet i
Vadstena och en flyttning av en del av det arkivmaterial som
kommer från Småland skulle ge tillräckligt utrymme för
kvarvarande material och att argumentet för en utbyggnad
av vallarna därmed faller. Men lokalbristen är redan idag
mycket stor och arkivmaterialet ständigt i växande, så
behovet av större lokaler för Vadstenaarkivet kommer att
kvarstå även efter en eventuell delning.
För det tredje behöver de rum i själva slottet som i dag
används av Landsarkivet friställas för att ge
VadstenaAkademien nödvändigt utrymme.
För det fjärde skulle återställda vallar runt borggården
ge en bättre bild av hur den gamla vasaborgen en gång var
tänkt och en kringbyggd borggård skulle bli en lämplig och
värdig miljö för diverse kulturarrangemang under
sommarhalvåret.
Till dessa argument kommer slutligen ett femte:
Arbetslösheten i Östergötland ligger en bra bit över
riksgenomsnittet. Alla tänkbara byggprojekt borde
övervägas för att i någon mån lindra arbetslösheten. Därför
är det särskilt angeläget att inte vänta ytterligare med att
genomföra det tidigare fattade belutet att återuppföra
resten av försvarsvallarna kring Vadstena slott. Få
byggprojekt ligger så långt framme som detta vilket innebär
att man kan komma i gång mycket snart efter det att pengar
beviljats och få är så väl befogade ur
arbetsmarknadssynvinkel. Kostnaderna för utbyggnad av
såväl södra som västra vallen beräknas till 35 miljoner
kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Vadstena slotts
vallar,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget till
Riksarkivet och landsarkiven, B 24, för utbyggnad av
Landsarkivets lokaler för budgetåret 1993/94 anslå 35 000
000 kr utöver regeringens förslag.
Stockholm den 21 januari 1993
Elisabeth Persson (v)
Lars Werner (v)