Arbetets museum i Norrköping firade ettårsjubileum den 14 december 1992 genom att arbetsmarknadsministern invigde den omfattande utställningen -- Perspektiven der Arbeit -- samtida tysk konst, som skildrar arbete, arbetsliv och arbetsmiljöer. Utställningen har producerats av Landesmuseum für Technik und Arbeit i Mannheim och kan ses som ett synbart resultat av museets internationaliseringssträvanden.
Arbetets museum har väckt berättigad nyfikenhet. Under museets första verksamhetsår har 173 000 människor besökt museet.
Museet står för ett nytänkande i museivärlden, som har rönt uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Museet har valt tre utgångspunkter för sin verksamhet: konstnärligt gestaltande, vetenskapligt dokumenterande och samhällskritiskt debatterande.
Museets stora inledande utställning Sjätte sinnet handlar om sinnena i arbetslivet. Den är resultatet av en samverkan mellan idégivare och iscensättare. Att utveckla den typen av spännande samarbetsformer är ingen engångshändelse utan ett sätt att tänka och arbeta.
''Det mångkulturella arbetet'' är ett omfattande program för 90-talet i syfte att dokumentera och gestalta arbetslivet. En utgångspunkt är artikel 23 om arbetet som en mänsklig rättighet i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948. Museets forskningsledare är adjungerad professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Den samhällskritiska debatten kommer främst till uttryck vid val av tema och perspektiv. Synen på arbetsplatsen ses inte enbart som ett ställe för produktion av varor och tjänster utan som en mötesplats för människor med skilda åsikter och bakgrund.
Men själva nyckeln till Arbetets museum är sättet att arbeta byggt på delaktighet.
Inom ramen för ''Det mångkulturella arbetet'' avser museet att skapa ett ''Forum för de mänskliga rättigheterna'' i ett brett samarbete. Museets forskningsprofil kommer att markeras inom ramen för det mångåriga projektet ''Arbetsplats Sverige''. Museet deltar också aktivt i projektet ''Den svenska historien''. Kvinnohistoria och kvinnoarbete av i dag är museets bidrag.
I budgetpropositionen föreslås att Arbetets museum erhåller oförändrat anslag medan andra jämförbara museer ges en uppräkning av sina anslag. Det finns ingen redovisning av vilka motiv som ligger bakom denna uppenbara särbehandling. Vi tycker detta handlande är mycket märkligt och föreslår att anslaget till Arbetets museum räknas upp med 500 000 kronor i förhållande till regeringens budgetförslag. Samma krav återfinns i den socialdemokratiska partimotionen om kulturpolitiken.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen under anslaget Bidrag till vissa museer för budgetåret 1992/93 till Arbetets museum anvisar ytterligare 500
000 kr utöver regeringens förslag.
Stockholm den 26 januari 1993 Maj-Inger Klingvall (s) Berit Löfstedt (s) Inge Carlsson (s) Viola Furubjelke (s) Ingvar Björk (s) Sonia Karlsson (s) Lars Stjernkvist (s)