Göteborgs Musikteater AB har i sin fördjupade anslagsframställan för perioden 1993--96 redogjort för det målprogram som bör gälla för verksamheten vid Göteborgsoperan fr.o.m. dess invigning hösten 1994. Detta målprogram medför ett ökat medelsbehov av 209 grundbelopp fördelade med 100 budgetåret 1993/94 och resterande budgetåret därpå.
Kulturrådet har vid sin behandling av denna framställan enhälligt tillstyrkt målprogrammet och däremot svarande resurstilldelning. I budgetpropositionen hänvisas frågan till regionalt ställningstagande med hänvisning till att staten i form av ett engångsanslag bidragit till investeringen av den nya teaterbyggnaden. Det förtjänar att påpekas att den insatsen genom överenskommelse med staten redan fått sin motprestation i ett bidrag på 120 miljoner kronor av redan beskattade medel från Göteborgsregionens näringsliv och ca 4 000 privatpersoner samt anslag på 65 miljoner kronor från grannkommuner och 51 miljoner kronor från Göteborgs stad. Det rena statliga engångsbidraget som inte motsvarats av en regional insats uppgår till 111 miljoner kronor.
Göteborgs stads driftbidrag uppgår till 87 miljoner kronor/år medan statens bidrag uppgår till 33 miljoner kronor. När systemet med grundbelopp infördes var avsikten att det statliga bidraget skulle svara för hälften av lönekostnaderna. Det är länge sedan man var i närheten av den målsättningen.
Tillkomsten av Göteborgsoperan innebär att vi får den första fullt utbyggda musikteaterinstitutionen utanför rikets huvudstad. Den kommer att betjäna en region med en befolkning uppgående till 1,7 miljoner människor. Staten ger ett driftsbidrag uppgående till 225 miljoner kronor/år åt Stockholmsoperan, vars motsvarande geografiska region, som inte själv bidrager till driftskostnaderna, har ett befolkningsunderlag på ca 2,5 miljoner invånare. Även efter det att hänsyn tagits till skillnaderna i befolkningsunderlag kan konstateras att det råder en betydande skillnad på statens satsningar till de båda regionerna. Statens åtagande i Göteborg uppgår alltså idag till endast 15 procent av åtagandet i Stockholm! Om äskade belopp tillfördes Göteborgsoperan skulle det ändå innebära att satsningen där bara uppgår till 25 procent av den som nationalscenen får.
I beaktande av att det nationella ansvaret för kulturverksamheten såväl som andra verksamheter omfattar hela landet, synes det tveklöst rimligt att Göteborgs Musikteater AB får det behövliga tillskottet, i synnerhet som de båda jämförda institutionerna kommer att utföra en likvärdig produktion vad beträffar såväl volym som kvalitet. Den nya operan i Västsverige kommer dessutom att medföra en icke obetydligt förbättrad arbets- och sysselsättningssituation för musiker, sångare, dansare och teatertekniker i landet.
Det har av ledande representanter för kultur och kulturpolitik såväl inom landet som internationellt (bl.a. i en omfattande rapport i Europarådet) länge påtalats att kultursatsningarna i Sverige varit alltför centrerade kring huvudstaden. De senaste årens satsningar har givit en säkert angelägen och inte oväsentlig resursförstärkning till institutionerna i Stockholm, men enbart den automatiska uppräkningen av anslagen till dessa uppgår till belopp som vida överstiger det föreslagna tillskottet till Göteborgs Musikteater AB. Det råder stor enighet om att både av rättviseskäl och för att skapa de kompletta regioner inom vårt land, som kommer att vara en förutsättning för vårt deltagande i ett förnyat Europasamarbete, måste det skapas en balans mellan huvudstaden och alternativa regions- och kulturcentra. Därför måste en sådan fördelning/omfördelning av de statliga anslagen inom kulturområdet ske så att verksamheten i den nya Göteborgsoperan kan bedrivas i enlighet med tillstyrkta målprogram.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till Göteborgsoperan.
Stockholm den 26 januari 1993 Lennart Fridén (m) Erling Bager (fp) Rune Thorén (c) Ingrid Näslund (kds) Inga-Britt Johansson (s) Johan Brohult (-) Elisabeth Persson (v)