De svenska folkbiblioteken samverkar för att man skall
kunna få tag på böcker, tidskriftsartiklar och annat material
oavsett var man bor och i regel utan kostnad för besökaren-
kunden. Genom den s.k. lånekedjan finns en konsekvent
och fungerande ansvarsfördelning inom biblioteken.
Vid sidan om länsbiblioteken finns tre lånecentraler, i
Malmö, Stockholm och Umeå. Dessa svarar för det mer
krävande fjärrlånearbetet.
De senaste åren har lånecentralerna i Stockholm och
Umeå fått utvecklingsmöjligheter genom inrättandet av en
särskild invandrarlånecentral i Stockholm och ett
depåbibliotek i Umeå. För lånecentralen i Malmö har ett
liknande utvecklingsprojekt föreslagits men ännu inte
förverkligats.
Möjligheten att på ett ställe i landet samla det
efterfrågade men svårhanterliga tidskriftsmaterialet har
diskuterats i många olika sammanhang. Statens kulturråd
väckte frågan i sitt remissvar på folkbiblioteksutredningens
betänkande (1984); kulturrådet ansåg att ett
tidskriftsbibliotek skulle kunna knytas till länsbiblioteket i
Malmö. Därefter har frågan berörts i utredningar och
artiklar. Malmö stadsbibliotek har utrett frågan i en studie
(''TLC -- tidskriftslånecentral. Ett utvecklingsprojekt inom
Malmö stadsbibliotek''). Denna studie har diskuterats med
länsbiblioteken som enhälligt tillstyrkt en
tidskriftslånecentral i Malmö. Statens kulturråd har avslagit
begäran om medel för försöksverksamhet.
En och en halv miljon referenser går att söka i
artikeldatabasen Artikelsök och dess föregångare. Större
delen finns i tidskrifter. I själva verket är det 250--400
tidskrifter som indexerats sedan 1952, en guldgruva för den
kunskapstörstande. Nu finns Artikelsök på mer än 500
bibliotek, främst folkbibliotek och gymnasiebibliotek.
I CD-Romversionen har sökmöjligheterna kunnat
spridas ännu mer, och denna kan användas direkt av
besökarna. CD-Romskivan rymmer för närvarande
material från 1979--1989. Från studier på Malmö
stadsbibliotek vet man att drygt 70 % av det efterfrågade
materialet kommer från det senaste årtiondet; 50 % gäller
material från de senaste fem åren och ca 35 % artiklar från
de senaste tre åren.
Hur får man tag på detta attraktiva men flyktiga
material? På de riktigt stora biblioteken är det inga
problem, där finns det redan. Där handlar det mer om att
ordna lagring, framtagning och kopiering rationellt. Men på
de medelstora och små biblioteken är det annorlunda. Där
kommer man att kunna hitta fram till referenserna hur lätt
som helst. Det är sedan svårigheterna börjar... För samtliga
bibliotek gäller att lagring och framtagning av
tidskriftsårgångar är en växande och dyrbar hantering,
främst på de största biblioteken.
Förvaring, kopiering och leverans av tidskriftsartiklar
bör finnas på ett ställe som kan försörja alla
folkbibliotek. Man får en effektiv hantering, samtidigt som
ansvaret för bevarande av materialet koncentreras. Övriga
bibliotek kan gallra efter bedömning av det egna
utnyttjandet.
En tidskriftslånecentral (TLC) bör knytas till
lånecentralen vid Malmö stadsbibliotek. De mål, riktlinjer,
organisation, arbetsformer och resursberäkningar som
gjorts i stadsbibliotekets studie (''TLC --
tidskriftslånecentral. Ett utvecklingsprojekt inom Malmö
stadsbibliotek'') bör kunna ligga till grund för en
tidskriftslånecentral. Finansieringen bör ske enligt den
modell som gäller för lånecentralerna, dvs. genom medel
från kulturdepartementets anslag B 17, bidrag till regional
biblioteksverksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en tidskriftslånecentral för
hela landet knyts till Malmö stadsbibliotek.
Stockholm den 25 januari 1993
Birthe Sörestedt (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Lars-Erik Lövdén (s)
Nils T Svensson (s)