Nordiska museet har under de senaste åren genomgått
en kraftig omstrukturering och rationalisering. Ett tidigare
stort underskott har under det senaste budgetåret vänts till
ett överskott genom en hård prioritering och stram
budgetkontroll.
I budgetpropositionen understryks att Nordiska museet
liksom övriga fyra ansvarsmuseer på ett tillfredsställande
och lyhört sätt har tagit på sig och utvecklat
ansvarsmuseirollen.
För att ansvarsmuseirollen skall kunna utvecklas vidare
också i fortsättningen krävs att goda förutsättningar skapas.
Samarbete Nordiska museet och Statens historiska
museum
Det stora, gemensamma museiprojektet ''Den svenska
historien'' har visat den stora betydelse för ett stort publikt
genombrott som en samverkan mellan dessa båda museer
har. I Nordiska museets fördjupade anslagsframställning
har framhållits behovet av en sammanslagning av de båda
museerna för att på ett bättre sätt kunna spegla hela
historien och bättre kunna samverka med
länsmuseerna och de kommunala museerna, vilka har just
denna helhetsinriktning.
En sammanslagning mellan Nordiska museet och
Statens historiska museum är betydelsefull också därför att
stora rationaliseringsvinster skulle kunna göras genom t.ex.
en gemensam administration och gemensamma tekniska
funktioner.
Ett ytterligare skäl för en sammanslagning är att det
problem med brist på samordning mellan de centrala
museerna som påtalas i budgetpropositionen kan rättas till
genom denna sammanslagning. Dels blir antalet
ansvarsmuseer färre, men samtidigt större, vilket ger större
tyngd i ansvarsmuseernas agerande, dels kan ett stort
samlat ansvarsmuseum inom det kulturhistoriska fältet ta
ett större samlat ansvar och därigenom skapa en bättre
samverkan mellan de övriga centrala museerna inom detta
ansvarsområde.
I den av kulturministern aviserade översynen på
museiområdet borde detta vara ett viktigt direktiv för att
komma till rätta med problemen.
Lokaler
Nordiska museets lokalsituation är ett problem för en
fortsatt positiv utveckling. Trots det nytillskott som
lokalerna i kv. Garnisonen innebär, är detta bara ett steg i
de åtgärder som behövs. Problemet är att de befintliga
lokalerna i huvudbyggnaden är i stort behov av ombyggnad.
F.n. föreligger ett av arkitekt Per Ahrbom ritat förslag till en
genomgripande ombyggnad av museets mark- och hallplan.
Detta behandlas f.n. inom kulturdepartementet.
Förslaget innebär att nya möjligheter för den publika
verksamheten skapas. För det första kan detta innebära att
museet kan bygga upp en helt ny historisk basutställning,
något som saknats och efterlysts av många debattörer. För
det andra skapas genom detta förslag förutsättningar till
mindre tillfälliga utställningar kring aktuella problem. För
det tredje innebär förslaget över huvud taget att den
folkbildande och övriga publika verksamheten kan
expandera och utvecklas så att publikintäkter etc. kan
väsentligt ökas. Det är därför av stor vikt att förslaget
genomförs snarast.
Forskning
För en fortsatt positiv utveckling av Nordiska museet,
och för övrigt hela museiväsendet, är en fördjupad
kunskapsuppbyggnad och forskning nödvändig. I dag
tillfaller en mycket liten del av forskningsresurserna inom
kulturområdet museerna. Medan t.ex.
Riksantikvarieämbetet erhåller ca 12,5 miljoner kronor och
Riksarkivet ca 9,5 miljoner kronor erhåller de fem
ansvarsmuseerna mindre än två miljoner tillsammans.
Samtidigt har museerna en oerhört stor
forskningspotential genom sina stora och rikhaltiga
samlingar av föremål, fotografier, övriga bilder och
arkivalier. Dessa samlingar har stor betydelse för forskning
kring både den materiella kulturen, samhällsutvecklingen,
men i Nordiska museets fall också genom dess
minnesinsamlingar också inom ämnesområden som t.ex.
mentalitetsforskning och socialhistoria.
Nordiska museet har i sin anslagsframställning för
samtliga kulturhistoriska museer äskat totalt knappt 15
miljoner kronor för den kommande treåriga
budgetperioden. Med det stora forskningsbehov och den
forskningspotential som föreligger är det av stor vikt att ett
resurstillskott ges.
Barnens museum
I Nordiska museets anslagsframställning föreligger också
ett förslag om att inrätta ett s.k. Barnens museum.
Inspirationen till detta är hämtad dels från de egna
erfarenheterna av verksamheten med museets egen s.k.
lekstuga, där barn stimuleras till självverksamhet i
kontakten med kulturarvet och dess föremål, dels genom
erfarenheterna från den hittills största publikframgången i
modern tid i museets historia, utställningen ''Barnets
århundrade'' som under 1992 samlade mer än 275 000
besökare. Vissa impulser har också hämtats från de s.k.
Childrens museums i USA.
Med den satsning på barn- och ungdomskultur, som
fortfarande är en angelägen kulturpolitisk uppgift, är det
ytterligt värdefullt att utvecklingen av ett Barnens museum
vid Nordiska museet kan starta under den kommande
treårsbudgetperioden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att översynen av museernas
verksamhet bl.a. bör ges direktiv att utreda frågan om en
sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska
museum,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Nordiska museets
lokalproblem bör lösas genom att det av Byggnadsstyrelsen
och arkitektfirman Per Ahrbom framtagna förslaget snarast
genomförs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Nordiska museet bör tillföras
de i den fördjupade anslagsframställningen äskade medlen
för forskning vid de kulturhistoriska museerna,
4. att rikdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas för
att under treårsperioden sätta i gång arbetet med ett
Barnens museum inom Nordiska museet.
Stockholm den 22 januari 1993
Margareta Israelsson (s)
Eva Johansson (s)