Nordiska museet har under de senaste åren genomgått en kraftig omstrukturering och rationalisering. Ett tidigare stort underskott har under det senaste budgetåret vänts till ett överskott genom en hård prioritering och stram budgetkontroll.
I budgetpropositonen understryks att Nordiska museet liksom övriga fyra ansvarsmuseer på ett tillfredsställande och lyhört sätt har tagit på sig och utvecklat ansvarsmuseirollen.
För att ansvarsmuseirollen skall kunna utvecklas vidare också i fortsättningen krävs att goda förutsättningar skapas.
Samarbete Nordiska museet och Statens historiska museum
Det stora, gemensamma museiprojektet Den Svenska Historien har visat på den betydelse för ett publikt genombrott som en samverkan mellan dessa båda museer har. I Nordiska museets fördjupade anslagsframställning har framhållits behovet av en sammanslagning av de båda museerna för att på ett bättre sätt kunna samverka med länsmuseerna och de kommunala museerna, vilka har just denna helhetsinriktning.
En sammanslagning mellan Nordiska museet och Statens historiska museum är betydelsefullt också därför att stora rationaliseringsvinster skulle kunna göras genom t.ex. en gemensam administration och gemensamma tekniska funktioner.
Ett ytterligare skäl för en sammanslagning är att det problem med brist på samordning mellan de centrala museerna som påtalas i budgetpropositionen kan rättas till genom denna sammanslagning. Dels blir antalet ansvarsmuseer färre, men samtidigt större, vilket ger tyngd i ansvarsmuseernas agerande, dels kan ett stort samlat ansvarsmuseum inom det kulturhistoriska fältet ta ett samlat ansvar och därigenom skapa en bättre samverkan mellan de övriga centrala museerna inom detta ansvarsområde.
I den av kulturministern aviserade översynen på museiområdet borde detta vara ett viktigt direktiv för att komma tillrätta med problemen.
Barnens museum
I Nordiska museets anslagsframställning föreligger också ett förslag om att inrätta ett s.k. Barnens museum. Inspirationen till detta är hämtad dels ifrån de egna erfarenheterna av verksamheten med museets egen s.k. Lekstuga, där barn stimuleras till självverksamhet i kontakten med kulturarvet och dess föremål, dels genom erfarenheterna från den hittills största publikframgången i modern tid i museets historia: utställningen Barnets århundrade som under 1992 samlade mer än 275 000 besökare. Vissa impulser har också hämtats från de s.k. Children's museum i USA.
Med den satsning på barn- och ungdomskultur, som fortfarande är en angelägen kulturpolitisk uppgift, är det ytterligt värdefullt att utvecklingen av ett Barnens museum vid Nordiska museet kan starta under den kommande treårsbudgetperioden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översynen av museernas verksamhet, bl.a. att direktiv ges att utreda frågan om en sammanslagning av Nordiska museet och Statens historiska museum.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningar bör skapas för att under den kommande treårsperioden sätta i gång arbetet med ett Barnens museum inom Nordiska museet.
Stockholm den 25 januari 1993 Ylva Annerstedt (fp)