Konstfrämjandet, som har arbetat med konstbildande verksamhet sedan länge, gick i konkurs i september 1992.
Detta har ställt distrikten inför problem. Genom konkursen förlorade de en stor del av sina ekonomiska tillgångar, eftersom det tidigare Riksförbundet förvaltade distriktens ekonomi. Vidare förlorade distrikten, genom nedläggningen av riksorganisationen, den tillgång man haft till central rådgivning,samordning och service liksom bevakning av för distrikten gemensamma intressen.
Tidigare hade Konstfrämjandet erhållit medel för konstbildande verksamhet från Kulturdepartementet via anslagsposten 2.11. Organisationer inom Bild- och formkonstområdet m.m. För budgetåret 1992/93 uppgår anslaget till 7 841 000 kronor. I årets budgetproposition är detta anslag borttaget. Denna omprioritering inom kultursektorn är enligt min mening otillfredsställande.
De medel som tidigare stod till Konstfrämjandets förfogande var de enda medel som fanns till konstbildande verksamhet utanför institutionerna. Behovet av konstbildande verksamheter är större än någonsin. Flera organisationer försöker nu finna vägar för samverkan kring bild- och formkonstområdet. Detta sker för att kunna svara för en del av den konstbildande verksamhet som Konstfrämjandet bedrev.
Det är synnerligen angeläget att det samhällsstöd som utgick till Konstfrämjandet ånyo ställs till den konstbildande verksamhetens förfogande. Anslaget, som tidigare utgick till Konstfrämjandet, bör därför utbetalas till Statens kulturråd för vidarebefordran till konstbildningsarbete i nya former. Det är skäligt att hälften av tidigare anslag utbetalas för detta ändamål, så att distrikten garanteras en fortsatt verksamhet. Ett fortsatt statsbidrag till konstfrämjandeverksamheten måste bedömas som nödvändigt för att ett mångårigt kulturpolitiskt arbete skall kunna fortsätta.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till konstbildande verksamhet utanför institutionerna.
Stockholm den 22 januari 1993 Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)