När Norrlandsoperan startade i Umeå l974 var det ett
uttryck för en ny inriktning av kulturpolitiken.
Norrlandsoperan skulle bli en musikteater för hela
Norrland. Så blev inte riktigt fallet -- inte på grund av den
konstnärliga verksamheten utan mer en brist på resurser för
att turnera.
Lokaliseringen var av stor regionalpolitisk betydelse och
ett resultat av ett aktivt agerande från kommuner,
organisationer och kulturintressenter. Man önskade
utjämna den kulturella obalans som rått mellan landets
storstäder och dess periferi. Musikteater var en konstform
som helt varit förbehållen landets stora städer och i
Norrland var det ett nära nog okänt begrepp.
Uppdraget som musikteater liknade Riksteaterns.
Turnéområdet sträckte sig över halva Sverige och trots att
musikteater ofta är dubbelt personalkrävande har
Norrlandsoperans anslag aldrig legat på samma nivå som
Riksteaterns. Ändå har Norrlandsoperan sedan l974
genomfört ca 20 turnéer med större operor i hela Norrland,
4 med mobila operahuset till Norrlands inland och ett 40-tal
turneer med mindre musikteaterverksamhet ofta för barn
och ungdom.
Stora konstnärliga framgångar tillsammans med ett
publikfrämjande förankringsarbete har lett till att teatern
idag är utomordentligt välbesökt och starkt efterfrågad. I
Umeå finns ett stort behov av fler föreställningar och på
många turnéorter önskar man sig fler gästspel med både
offentliga produktioner och operor för barn och ungdom.
Det förtjänar att framhållas att Norrlandsoperan idag är en
ganska stor och väletablerad musikteater, vars resurser
dock enbart kan utnyttjas i begränsad omfattning.
Norrlandsoperan -- en svensk ''Opéra du Rhin''?
I Frankrike finns en musikteater, ''Opéra du Rhin'', som
är uppbyggd på en operaensemble, en orkester och en
dansensemble, som fördelar sig kring några städer. Genom
samverkan sprids ett stort och rikt musikteaterutbud till
dessa orter, och genom ett sinnrikt abonnemangssystem
med bussresor når man publik från ett mycket vidsträckt
område.
Vi vill på liknande sätt föreslå att man skulle med ganska
låga investeringskostnader kunna etablera en permanent
och utbyggd musikteaterverksamhet i några andra städer i
Norrland; förslagsvis Sundsvall, Piteå och Östersund. En
samverkan mellan alla dessa Norrlandsoperagrenar skulle
kunna ge ett större musikteaterutbud på alla orter, en
oöverträffad variation i utbudet och en mycket större
publikförankring i hela Norrland.
Dansteater i Sundsvall/Härnösand
I Sundsvall/Härnösand kan man bygga upp en liten
dansteaterensemble. Den skulle producera egna
produktioner men även samverka med de andra städernas
sångensembler. Sundsvalls kammarorkester och Musik i
Västernorrland är intresserade av samarbete med en
dansteater. I Härnösand har man redan engagerat Anneli
Alhanko för att bygga upp en danspedagogisk verksamhet.
Kyrkoopera och tonsättarverkstad i Piteå
I Piteå finns intresse på Musikhögskolan att inrikta den
nuvarande kyrkomusikerlinjen mot kyrkoopera. Här finns
en mycket rik repertoar och nyskriven musikdramatik att
gestalta. På kompositionslinjen vill man utveckla en
tonsättarverkstad för operakompositörer. Eleverna vid
Musikhögskolan ska involveras i projekten. Det finns även
ett intresse att innefatta ljudingenjörsutbildningen.
Barn- och ungdomsoperaensemble i Östersund
I Östersund finns ett intresse från bl.a. länsmusikchef
och landstingets kulturchef för en norrländsk
''nationalscen''. Länet har profilerat sig mycket på barn- och
ungdomskultur. En liten ensemble för barn- och
ungdomsverksamhet skulle behöva byggas upp.
Gästutbyte mellan städerna
Vi förutsätter att alla föreställningar som produceras
inom dessa fyra grenar av Norrlandsoperan gästspelar i alla
de fyra städerna. Varje ort betalar den gästande ensemblens
turnékostnader, men genom permanent marknadsföring och
publikarbete på orten bestämmer man antalet
föreställningar, biljettpriser, avtal med hotell m.m. själva.
En utbyggnad enligt den skisserade modellen skulle
kräva relativt små nya resurser. I gengäld skulle det leda till
en starkt ökad spridning av musikteaterverksamhet i hela
Norrland. Varje stad skulle en gång per halvår få se
traditionell stor opera, barnopera, dansteater, kyrkoopera
m.m.
Genom ett skickligt utnyttjande av förutsättningarna i
dessa fyra städer och det musikintresse som
Norrlandsoperan redan byggt upp under dessa årtionden,
skulle vi få en scen som gör skäl för beteckningen svensk
nationalscen i Norrland.
Sammanfattningsvis föreslår vi att den ovan skisserade
modellen för en musikteaterscen för hela Norrland, som
skulle ge en enastående breddning av hela det norrländska
musikteaterlivet, blir föremål för en ingående utredning. I
den aviserade utredningen om Sveriges kulturliv bör stor
vikt läggas vid utvecklingen av det regionala kulturlivet i
den norrländska regionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utredning för att
undersöka förutsättningar att bredda det norrländska
musikteaterutbudet -- en nationalscen i norr -- inför
kommande decennium.
Stockholm den 22 januari 1993
Ulla Orring (fp)
Hans Dau (m)
Karin Israelsson (c)
Stefan Attefall (kds)
Britta Bjelle (fp)
Stina Eliasson (c)
Jan Erik Ågren (kds)
Ingrid Hemmingsson (m)