Under de senaste åren har allt fler offentliga organ där
det tidigare fanns företrädare för olika
intresseorganisationer i sin helhet utsetts av regeringen.
Denna uppstramning är på alla sätt positiv. De
korporativistiska inslag som fortfarande finns kvar i vissa
styrelser inom kulturområdet bör därför också försvinna.
Sådana styrelser finns förtecknade i Lag 1992:318 om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
Kulturdepartementets verksamhetsområde. Det gäller t.ex.
konstnärsnämnden och Sveriges bildkonstnärsfond där
Föreningen svenska tecknare, Föreningen Sveriges
konsthantverkare och industriformgivare, Konstnärernas
riksorganisation (KRO) och Svenska Fotografernas
Förbund utser ledamöter. I styrelsen för Sveriges
Författarfond finns ett antal ledamöter utsedda av Sveriges
Författarförening, Föreningen svenska tecknare och
Svenska Fotografernas Förbund.
Att på detta sätt tillse att styrelserna får en så allsidig
sammansättning som möjligt behöver naturligtvis inte
innebära någon förändring när det t.ex. gäller ordningen för
hur man fastställer biblioteksersättningen, men kan
medföra att ingen behöver misstänka att oorganiserade
konstnärer missgynnas när det gäller fördelningen av
ersättningar och stipendier.
I sammanhanget kan det vara skäl att påminna sig att
styrelsen för Statens konstråd i sin helhet utses av
regeringen och att Näringsfrihetsombudsmannen gjort ett
skarpt uttalande när det gällde KRO:s mer eller mindre
automatiska medverkan i olika inköpsnämnder för konst
inom bl.a. kommuner och landsting.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att styrelserna i Sveriges
bildkonstnärsfond och Sveriges författarfond i sin helhet
skall utses av regeringen.