Måndagen den 18 januari 1993 trädde Sveriges Radios nya kanalorganisation i kraft. På de flesta håll i landet innebär omläggningen att det finns fyra s.k. public service- kanaler att lyssna på. I den fjärde kanalen, P4, varvas lokalt producerade program med centralt producerade.
I Stockholmsområdet är situationen något annorlunda. Där finns det fem SR-kanaler. Den femte kanalen är helt lokalt producerad av Radio Stockholm, medan de resterande fyra har samma programläggning som i övriga landet. Radio Stockholm får alltså två frekvenser att sända på, till skillnad från andra lokalradiostationer i lander som får begränsa sig till en kanal.
P4 i Stockholmsområdet sänds på frekvensen 93,8 MHz medan den helt lokala stationen Radio Stockholm sänder på 103,3 MHz. Dessa två frekvenser har helt olika sändarstyrka. 103,3 MHz har en styrka på 60 000 W medan 93,8 MHz endast har 900 W. Även om skillnaden i hörbarhet inte är så stor som dessa siffror antyder är det en betydande skillnad mellan frekvenserna. P4 i Stockholmsområdet kommer att höras betydligt sämre än i övriga landet och betydligt sämre än 103,3 MHz.
Sveriges Radio har fastställt den nya kanalorganisationen. Den innebär att många stockholmare som bor utanför Stockholms innerstad kommer att få problem när de vill lyssna på P4. Stockholmarna kommer alltså inte att ha samma möjligheter att lyssna på populära program, t.ex. radiosporten, Svensktoppen och Melodikrysset, som människor i andra delar av landet.
Detta är orimligt. Visserligen är Radio Stockholm en mycket populär station med fler lyssnare än P3, men det innebär inte att stockholmare inte ska kunna lyssna på de mest populära programmen i riksradion. Frekvensfördelningen bör därför ses över. P4 bör få ta över 103,3 MHz medan Radio Stockholms lokala kanal får 93,8 MHz.
I statens avtal med Sveriges Radio statueras att radiolyssnarna ska garanteras god hörbarhet inom ramen för de frekvenser som finns. Det är mycket tveksamt om Sveriges Radio uppfyller denna del av avtalet genom den nya frekvensfördelningen i Stockholmsområdet. Stockholmare i kranskommunerna har på många håll uppenbara problem att få god hörbarhet.
En annan lösning på detta problem är givetvis att sändarstyrkan på 93,8 MHz utökas kraftigt och att eventuellt behövliga slavsändare placeras ut. Dessa möjligheter är emellertid begränsade med tanke på den kommande privata lokalradion.
Staten bör kräva av Sveriges Radio att P 4:s hörbarhet över Stockholmsområdet blir fullgod, också i bilar, i kuperad terräng, i nedre botten i stenhus etc. Detta bör i första hand ske genom en omplanering av frekvensutnyttjandet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gentemot Sveriges Radio hävda kravet på god hörbarhet vad gäller P 4 över Stockholmsområdet.
Stockholm den 18 januari 1993 Lotta Edholm (fp)