med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
Nordisk jonmikrosond
Grundläggande kunskap om de processer som format
och omvandlar jordskorpan blir allt viktigare, inte minst på
grund av människans ökande utnyttjande av jordens
reurser. Studium av naturliga variationer i
isotopsammansättning hos geologiska material är vårt enda
sätt att bestämma deras ålder och därmed fastställa
tidsdimensionen i jordens och livets utveckling.
Isotopsundersökningar är också viktiga för studium av
geologiska processer, som t ex hur malmer bildas. De får
också allt fler tillämpningar inom miljörelaterad forskning.
Jonmikrosondanalys möjliggör noggrann undersökning
av mycket små prover och därmed av de småskaliga
variationer som förekommer i geologiska material. Därmed
öppnas nya fascinerande möjligheter inom ovanstående
forskningsområden. En modern geologisk jonmikrosond är
en för den geovetenskapliga forskningen banbrytande
investering. Genom sin höga analyskapacitet ger
instrumentet också resultat mångdubbelt snabbare än
tidigare metoder.
De nordiska länderna är var för sig små i det
internationella forskarsamhället, inte minst inom
geovetenskaperna. Vi har inom våra länder likartade
naturförhållanden och arbetar i stor utsträckning med
likartade problem. Med beaktande av de
forskningspolitiska fördelarna med en mer samordnad
nordisk forskning samt den stora investeringskostnaden och
höga analyskapaciteten hos en geologisk jonmikrosond har
forskare i Sverige, Norge, Finland och Danmark i sina
respektive länder sökt och erhållit medel för inköp av en
jonmikrosond för geologisk forskning.
Forskningsrådsnämnden och motsvarande organ i
Danmark, Finland och Norge samt Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse har efter internationell utvärdering
förklarat sig beredda att tillsammans anvisa 18 mkr för
inköp av instrumentet. Detta skall placeras vid
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och fungera som en
gemensam nordisk forskningsresurs, kallad NORDSIM.
Investeringsmedlen är beviljade under förutsättning att
nödvändiga tekniska tjänster kan inrättas och att parterna
kan enas om finansiering av driften.
Detta är en unik satsning både avseende det för
geovetenskaplig forskning stora beviljade beloppet och den
nordiska samarbetsaspekten. Internationellt sett ligger
planeringen mycket långt framme -- det finns för
närvarande endast två motsvarande instrument i världen i
drift. NORDSIM kommer att ge Norden en
geovetenskaplig forskningsresurs i den internationella
frontlinjen och det nordiska samarbetet har förutsättningar
att bli mycket framgångsrikt.
Ett avtal för laboratoriets organisation och drift finns
färdigt för underskrift, den tekniska
instrumentutvärderingen är slutförd och förhandlingar med
instrumenttillverkare är mycket långt framskridna.
Driftkostnaderna skall delas upp så att Sverige svarar för
två tekniska tjänster som placeras på riksmuseet medan
Norge, Finland och Danmark bidrar med medel till övriga
driftkostnader, uppskattat till sammanlagt 500 000 SEK/år.
De senare medlen har särkrats genom forskningsrådsmedel
från respektive land.
Naturhistoriska riksmuset har i sin anslagsframställning
för projektets räkning begärt ett belopp av sammanlagt 770
000 kr för de två tjänster som utgör Sveriges andel av
driften. Med hänvisning till den i budgetpropositionen
(prop 1992/93:100, bil 12) aviserad museiutredningen har
regeringen i forskningspropositionen anmält att någon
ändring av museernas anslag för forskning inte bör företas
innan resultatet av denna utredning föreligger. Sannolikt
har man inte uppmärksammat att därmed hela NORDSIM-
projektets genomförande äventyras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att Sverige liksom övriga nordiska
länder tar sin del av driften i projektet NORDSIM vid
Naturhistoriska riksmuseet så att projektet kan
genomföras.