Anslaget i budgeten för Kungliga hov- och slottsstater är
uppdelat i A. Kungliga hovstaten, B 1. Kungliga slottsstaten
samt B 2. Kungliga husgerådskammaren.
Under A. bekostas t.ex. statschefens officiella
funktioner. Bl.a. avlönas ca 60 anställda inom
Hovförvaltningen. Regeringen har också medgivit att
anslaget för innevarande budgetår får överskridas med
hänsyn till den planerade omfattningen av statsbesök m.m.
Under B 1. avlönas ca 75 anställda. Från anslaget betalas
även andra driftkostnader för de Kungliga slotten utom rent
fastighetsunderhåll. Anslaget räknas upp med -- utöver
pris- och löneomräkning -- 2 miljoner kronor. Oförändrad
verksamhetsvolym beräknas därmed kunna behållas.
Under B 2. finns medel för ca 30 anställda. Här ligger
uppgiften att svara för underhåll och vård av de konstverk,
möbler och andra inventarier i de Kungliga slotten som
tillhör staten men disponeras av kungen. Dessutom
förvaltas de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av
möbler, konst och konsthantverk m.m.
Inget av anslagen har fått vidkännas någon besparing,
tvärtom tillåts överskridande och ökad medelstilldelning.
Vi är nu i en svår ekonomisk belägenhet och mycket
svåra besparingar görs och diskuteras på många angelägna
områden. Kungliga hov- och slottsstaterna utgör ingen
avgörande eller tung andel av årets budget men borde av
rättviseskäl också åläggas besparingskrav. Den kungliga
familjen skulle därmed få vidkännas besparingar i likhet
med det svenska folket. Den del som utgör lön till anställda
bör naturligtvis vara intakt men den del som rör statsbesök
kan beskäras genom inskränkning i verksamheten.
Besparingar måste kunna ske i verksamheten i övrigt.
En ca fem-procentig besparing bör läggas på Kungliga
hov- och slottsstaterna utan att följden blir indragning av
personal. Inför nästa budgetår bör statsbesök och liknande
planeras på ett sådant sätt att ytterligare besparingar kan
göras kommande år.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen minskar anslaget till Kungliga hov- och
slottsstaterna i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 26 januari 1993
Ingrid Andersson (s)
Gunnar Thollander (s)