Dagspressens betydelse för den fria opinionsbildningen
och för en fri och allsidig debatt är allmänt erkänd. Det
råder också en bred samsyn i svenskt samhällsliv om
önskvärdheten av att mångfalden inom
dagstidningsområdet kan bibehållas. Så uttalade
exempelvis Svenska Tidningsutgivareföreningen i en
hänvändelse till bl.a. riksdagens ledamöter i höstas --
apropå diskussionen om momsbeläggning av dagspressens
upplageintäkter:
... dagstidningarna har en fundamental samhällelig och
kulturell roll såsom förmedlare av nyheter och information,
opinionsbildning och debatt och att en mångfald av
dagstidningar är av central betydelse för den demokratiska
processen.
Det är en väl funnen och väl formulerad
sammanfattning, som sammanfaller med vår egen
grundsyn.
I prop. 1989/90:78 framhölls att pressens roll för
information, kommentarer, granskning samt
kommunikation mellan olika grupper motiverar ett statligt
stöd. I propositionen underströks att utan presstödet skulle
mångfalden minska med negativa konsekvenser för läsarnas
valfrihet och för opinionsbildningen som följd. Riksdagen
anslöt sig till motivet och de grundläggande riktlinjerna för
presstödet. Så sent som förra året ställde sig riksdagen åter
bakom denna bedömning.
Presstödet för kommande budgetår
I Kulturdepartementets del av budgetpropositionen
(1992/93:100 bil. 12) redovisar regeringen sin aktuella
inställning till de direkta formerna av stöd till dagspressen.
Föredragande statsrådet uttalar att stödet tills vidare bör
utgå i samma form och i huvudsak enligt samma regler som
för närvarande. Däremot ställer sig kulturministern
avvisande till tanken på att formulera en målsättning för
anslagsgivningen för hela perioden 1993/94--1995/96 på det
sätt som Presstödsnämnden förordat i sin fördjupade
anslagsframställning. För budgetåret 1993/94 föreslås
driftsstödet, utvecklingsstödet och distributionsstödet utgå
med i stort sett oförändrade belopp.
Vi noterar att regeringen beträffande presstödet för
nästkommande budgetår lagt ett förslag som
korresponderar med den överenskommelse som hösten
1992 träffades mellan regeringspartierna och den
socialdemokratiska oppositionen och som innebar att inga
nedskärningar skulle göras. Samtidigt måste understrykas
att denna del av överenskommelsen även avser budgetåret
1994/95 då presstödet -- till skillnad från det allmänna
partistödet -- skall vara fredat. Denna uppfattning bör
riksdagen bekräfta och ge regeringen till känna.
Behov av översyn
Vid en genomgång av massmedieavsnittet i
kulturbudgeten är det påfallande att sambandet och
samspelet mellan olika medieformer inte nämnvärt belyses
eller analyseras. Detta är närmast anmärkningsvärt med
tanke på den intensiva offentliga debatt som de senaste åren
förts om ägarkoncentrationen inom mediesektorn och
därav följande risker för åsiktsmonopol.
Som bl.a. presstödsnämnden har redovisat kan
tillkomsten av reklamfinansierade lokal- och
närradiostationer bringa de s.k. lågtäckningstidningarna in
i ytterligare svårigheter. TV-reklamens tillväxt förstärker
krisriskerna i tidningsbranschen. Annons/reklamköparna
flyttar i denna process marknadsföringsresurser till
etermedierna. Särskilt för lågtäckningstidningar, som
regelmässigt saknar marginaler för att överbrygga
ekonomiska påfrestningar, kan också begränsade
omfördelningar bli förödande.
Det är beklagligt att regeringens tidsperspektiv i fråga
om presstödet begränsats så starkt som skett och att
handlingsramen gjorts så snäv. Den aktuella situationen i
tidningsbranschen -- bl.a. kännetecknad av en fortsatt
starkt fallande annonskonjunktur -- tillsammans med de
radikala förändringar som förestår inom mediesektorn
fördjupar oron för att mångfalden skall gå förlorad. Det är
i detta skede extra angeläget att riksdag och regering ger så
tydliga och hållfasta besked till aktörerna, att företagens
långsiktiga planering och handlande underlättas. Av samma
skäl är det viktigt att klarhet bringas i den på senare tid
häftigt diskuterade frågan om att lägga moms också på
dagstidningarna. Önskvärt är att även den administrativt
krångliga och ofta ifrågasatta reklamskattens framtid och
utformning preciseras. Också den spelar en stor roll i
tidningarnas ekonomi.
De nämnda direkta och indirekta stödformerna till
dagspressen prövas, enligt uppgift, i en studie som
Statskontoret gör på uppdrag av expertkommittén för
studier i offentlig ekonomi (ESO). Vår bestämda
uppfattning är att Statskontorets rapport, som aviseras i
budgetpropositionen, inte i sig bör läggas till grund för
åtgärder på presstödets område. Den bör i stället tjäna som
en del av en bred genomgång av branschens villkor under
återstoden av 1990-talet. En sådan bör syfta till att säkra
mångfalden i pressen och andra medier och bör ske under
parlamentarisk medverkan, företrädesvis inom ramen för
en statlig utredning.
Utvecklingsstödet
Den del av stödet till dagspressen, som går under
beteckningen utvecklingsstöd, infördes den 1 juli 1990 och
ersatte det tidigare utvecklingsbidraget och
samverkansbidraget. Syftet med utvecklingsstödet, som
företrädesvis lämnas i form av bidrag, är att stimulera
rationaliseringar genom införande av ny teknik, främst i
förpressledet av produktionen.
Stödformen omfattar stöd till förpressinvesteringar och
kreditgarantier avseende investeringar i gemensamma
tryckerianläggningar, stöd till samverkan genom
legotryckning samt stöd till övriga investeringar.
Enligt dagspresskommittén, på vars förslag stödformen
infördes, skulle utvecklingsstödet på sikt minska
lågtäckningstidningarnas beroende av driftsstöd.
Kommittén angav medelsbehovet till 820 miljoner kronor
över en tioårsperiod. För de tre budgetåren 90/91--92/93 har
endast sammanlagt 79,4 miljoner kronor anslagits till detta
ändamål. Dock skall beaktas att nämnden för
utvecklingsstöd dessutom disponerat 29 miljoner kronor i
oförbrukade medel från Pressens lånefond, som
avskaffades med utgången av juni månad 1990.
Presstödsnämnden anför i sin anslagsframställning för
budgetåret 1993/94 att intresset för utvecklingsstödet är
oförändrat stort bland företagen. Nämnden framhåller
vidare att fortsatt rationalisering av förpressledet i
produktionen -- för att därigenom pressa ned kostnaderna --
för många tidningar blir av direkt avgörande betydelse för
överlevnads- och utvecklingsmöjligheterna. Också
samverkan kring nyttjandet av produktionskapaciteten i
pressledet blir alltmer angelägen. För investeringarna såväl
i förpress- som pressledet är utvecklingsstödet, enligt
presstödsnämndens bedömning, av strategisk betydelse.
Nämnden anför vidare att de kostnadsminskningar som
flera företag redovisar i anslutning till satsningar på ny
förpressteknik ger goda förhoppningar om att även hårt
trängda företag kan överleva och utvecklas. Därigenom
kan, säger nämnden, väsentliga delar av de ambitioner som
är nedlagda i målsättningen för presspolitiken tillgodoses.
Vi delar den bedömning som dagspresskommittén och
senare riksdagen -- liksom Presstödsnämnden -- har gjort
beträffande betydelsen av utvecklingsstödet.
I årets budgetproposition föreslås att anslaget för detta
ändamål skall ligga kvar på samma nivå som innevarande
budgetår, dvs. 7,8 miljoner kronor. Vi vill erinra om att
anslaget för den statliga bidragsgivningen till
utvecklingsstöd skars ned med 28 miljoner kronor eller 78
% från budgetåret 1991/92 till budgetåret 1992/93. Det bör
återföras till väsentligt högre nivå.
När nu halva budgetåret återstår är situationen den att
de anvisade medlen och kvarstående reservation är
disponerade så när som på 0,5 miljoner kronor. Enligt
Presstödsnämndens kansli bordläggs nu också angelägna
ärenden eftersom medel saknas. Antalet förfrågningar
ligger fortfarande på hög nivå. Det finns ett uppdämt och
växande behov av medel för investeringsstöd. Utvecklingen
på den tekniska sidan, som bl.a. öppnar nya möjligheter till
digital bildhantering och som går i riktning mot en
totalintegrerad datorbaserad produktion, aktualiserar
frågan om kompletterande investeringar också i
tidningsföretag som redan tagit de inledande stegen i sin
förnyelse.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till den
betydelse utvecklingsstödet har för dagstidningar är det
alldeles otillräckligt att anvisa endast 7,8 miljoner kronor
för detta ändamål under nästa budgetår. Vi menar att
riksdagen bör anslå det belopp som Presstödsnämnden
föreslagit i sin anslagsframställning för budgetåret 1993/94,
nämligen 17,8 miljoner kronor.
I Presstödsnämndens anslagsframställning redovisas
tanken på att omvandla den nu renodlade bidragsform som
utvecklingsstödet har till en ordning för ränte- och
amorteringsfria lån. Vi bejakar i princip en sådan
omläggning, men den bör innefattas i det
utredningsuppdrag som föreslagits på annan plats i denna
motion. Denna utredning får också förutsättas bedöma
behovet av utvecklingsstöd för kommande budgetår. Den
parlamentariska utredningen bör också få till uppgift att
pröva frågan om ett särskilt etableringsstöd i syfte att uppnå
en verklig mångfald inom dagspressområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för
budgetåret 1993/94 anvisar 10
000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 17
800 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om presstödet i nästkommande års
budget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en parlamentarisk
utredning om dagspressens villkor.
Stockholm den 25 januari 1993
Thage G Peterson (s)
Catarina Rönnung (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Hans Göran Franck (s)
Torgny Larsson (s)
Odd Engström (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Elvy Söderström (s)