Inom den offentliga sektorn sker i dag stora
förändringar. Staten och kommunen söker nya former för
att bedriva sin verksamhet. Syftet är att till en lägre kostnad
erbjuda det som medborgarna efterfrågar. En särskilt viktig
omständighet därvidlag är att öka konkurrensen i den
offentliga verksamheten. Det finns anledning att
uppmärksamma vilka former för offentlig verksamhet som
i dag står till buds och hur valet av verksamhetsform
påverkar denna. Detta gäller inte minst inom den
kommunala sektorn.
Många kommuner bedriver i dag en allt större del av sin
verksamhet i aktiebolagsform. Det kan röra sig om vatten
och avlopp, fastighetsförvaltning, renhållning och
eldistribution. Motiven för att flytta över verksamheten till
ett bolag sägs vara att öka effektiviteten. Överflyttningen
innebär emellertid även att verksamheten kommer att
undandras de rättsliga regler som gäller för kommunal
förvaltning. Bolagets beslut kan inte överklagas, dess
handlingar är inte underkastade bestämmelserna om
offentlighet, dess styrelseledamöter och anställda står inte
under tillsyn av riksdagens ombudsmän osv.
Det ligger en tydlig motsättning i att bedriva kommunal
verksamhet i aktiebolagsform. Aktiebolag är skapade för
affärsvärlden där vinstintresset styr. Den kommunala
verksamheten åter syftar till att ge kommuninvånarna
allmännyttiga tjänster och den får inte ha ett vinstsyfte.
Bolagiseringen av kommunal verksamhet bör mot denna
bakgrund undvikas. Verksamhet som måste ligga i offentlig
sektor skall bedrivas enligt det regelsystem som skapats för
den sektorn. Om verksamheter lämpligen drivs enligt andra
regelsystem bör de inte ligga i den offentliga sektorn utan
avvecklas eller avyttras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om formerna för den kommunala
verksamheten.
Stockholm den 26 januari 1993
Filip Fridolfsson (m)
Rune Backlund (c)