Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga inhämtas synpunkter från medlemmar i kommunen eller landstinget. Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. Därvid får valnämnden i kommunen anlitas (5 kap 34 § kommunallagen).
Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt för kommunen eller landstinget, främst mål och riktlinjer för verksamheten samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor (3 kap 9 § kommunallagen). Fullmäktige beslutar också i andra frågor enligt kommunallagen och andra författningar.
Reglerna om kommunala folkomröstningar fördes i sak oförändrade över från den gamla kommunallagen till den nu gällande. Den dåvarande regeringen förklarade sig inte vilja gå längre genom att införa någon form av beslutande folkomröstning eller minoritets- eller medborgarinitiativ, vilket hade diskuterats. Detta skulle, menade man, innebära en inte önskvärd urholkning av den representativa demokratin. Konstitutionsutskottet (1990/91:KU38) anslöt sig till den uppfattningen. Utskottsmajoriteten menade också att det skulle innebära en onödig formalisering om man införde särskilda förfaranderegler för folkomröstningar i kommuner och landsting.
Ny Demokrati delar inte den uppfattning som den dåvarande regeringen och utskottsmajoriteten gav uttryck för. En ökad användning av folkomröstningsinstitutet inom kommuner och landsting kommer att medverka till en livskraftigare och för medborgarna mer engagerande form av demokrati, särskilt som frågorna på kommunal- och landstingsnivå ligger närmare de berörda människornas verklighet och vardag och därigenom blir mer gripbara.
Frågan om att vitalisera demokratin i kommuner och landsting har inte mist sin aktualitet utan har snarare blivit allt mer angelägen. Ny Demokrati menar sålunda att bindande beslut skall kunna fattas genom folkomröstning. Folkomröstning skall kunna hållas på initiativ av en minoritet i fullmäktige eller efter förslag av en viss andel av kommunmedlemmarna. Det måste finnas klara och enhetliga förfaranderegler för anordnande av folkomröstningar. Det kan emellertid vara lämpligt med en begränsning av vilka frågor som skall kunna bli föremål för bindande folkomröstning. Frågor om budget kanske inte är lämpliga men väl, t ex den kommunala skattesatsen, stora bygg- eller anläggningsprojekt eller andra genomgripande förändringar som påtagligt ingriper i medborgarnas liv i kommunen eller del därav.
Frågorna bör utredas.
Denna motion innebär inte att Ny Demokrati har ändrat sin grundläggande inställning i frågan om att landstingen bör avskaffas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningar för beslutande folkomröstning i kommun och landsting,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för att en folkomröstning i kommun eller landsting måste äga rum om en viss minoritet i fullmäktige begär det,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa förutsättningar för att en folkomröstning i kommun eller landsting måste äga rum om en viss andel eller visst antal av kommunmedlemmarna begär det,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det måste skapas klara och enhetliga förfaranderegler för anordnande av folkomröstning i kommun eller landsting,
5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att undersöka förutsättningarna för ett nytt folkomröstningsinstitut i kommun eller landsting vilket syftar till att vitalisera demokratin.
Stockholm den 25 januari 1993 Ian Wachtmeister (nyd) Harriet Colliander (nyd) Arne Jansson (nyd) Karl Gustaf Sjödin (nyd) Ulf Eriksson (nyd) Richard Ulfvengren (nyd) John Bouvin (nyd)