Den lag rörande satellitsändningar av TV-program som riksdagen antog hösten 1992 innebär att samma regler gäller, oavsett distributionsform, för all annonsering och s.k. sponsring av program som riktar sig till tv-publik här i Sverige. Marksändningar och satellitsändningar (även via kabelnät) likabehandlas således i detta hänseende.
I propositionen vidgår regeringen att detta förhållande medför en konkurrensnackdel för svenska programföretag i förhållande till utländska.
En enhetlig lagstiftning här ansågs dock tydligen viktigare (eller bekvämare?) än att i högre grad tillgodose kravet på strikt konkurrensneutralitet.
Riksdagen har hösten 1992, på regeringens initiativ, antagit en ny EG- och EES-anpassad konkurrenslag, vilken bl.a. inskärper kravet på konkurrensneutralitet mellan företag inom samma bransch eller produktområde.
De sålunda antagna reklamreglerna innebär bl.a. att TV5 Nordic, som satellitsänder reklaminslag från svenskt territorium till svensk publik i Sverige diskrimineras i förhållande till TV3, t.ex., som satellitsänder reklaminslag från engelskt territorium till svensk publik i Sverige. Vidare kan både TV3 och TV5 Nordic sägas diskrimineras i förhållande till TV4 som har ensamrätt på att sända reklam i det svenska mark-tv-nätet och därigenom når en betydligt större publik. Men även andra reklam-tv-kanaler, i synnerhet de som är svensktalande eller svensktextade och alltså huvudsakligen vänder sig till publiken här i Sverige, ''drabbas'' av dessa konkurrensbegränsande reklamregler.
Vidare innebär lagen att TV-program mot vederlag endast får sändas under annonstid i televisionen. Det blir därigenom omöjligt för sändande bolag att sälja ''vanlig'' programtid (som icke är att anse som reklamannons). För vissa programföretag är detta annars en av affärsgrunderna. Men ''annonstid'' i lagens mening är 1--8 minuter, medan ''vanlig'' programtidslängd sällan understiger 27--30 minuter.
Också ifråga om reklam riktad till barn under 12 år går lagen längre än vad EG:s TV-direktiv anger. Det kan även nämnas att Internationella Handelskammarens etiska normer för reklam till barn (och rekommendationer till leksaksfabrikanter) väl tillvaratar de skyddsvärda intressen som här är aktuella.
I och för sig torde EG:s direktiv om TV-sändningar till allmänheten i allt väsentligt tillgodose rimligt höga anspråk på normerad reklametik och därför -- utan striktare, mer detaljerade föreskrifter -- kunna antas. Därmed skulle också reglerna om reklam och sponsring i radiolagen kunna mjukas upp. Men både riksdag och regering valde den hårdare ''strypande'' linjen den gången...
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i lagen om satellitsändningar av TV-program att EG:s TV-direktiv blir gällande svensk rätt,
2. att riksdagen beslutar att avskaffa 19
§ och 21
§ första stycket lagen om satellitsändningar av TV- program,
3. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av lagen om satellitsändningar av TV-program i syfte att åstadkomma konkurrensneutralitet i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 26 januari 1993 Henrik S Järrel (m)