Skattemyndigheten säljer databaserade
taxeringsuppgifter till bl a
ett företag som ger ut den s k
Taxeringskalendern. Även i andra sammanhang
försäljer och lämnar staten ut databaserade uppgifter om
enskilda. Den som inte vill att en uppgift skall lämnas ut kan
i vissa sammanhang göra en anmälan därom.
Medborgarna har inte med det här systemet makten över
vem som skall få ta del av eller använda de uppgifter som
rör honom eller henne och i vilket syfte det skall få ske, om
det inte är fråga om sekretessbelagda uppgifter.
Vi menar att medborgarna har ett berättigat intresse av
att i vissa fall få bestämma om en offentlig uppgift skall få
lämnas ut via data, t ex
en diskett.
Ett sådant fall är uppenbarligen uppgifter om taxering.
För att det slaget av uppgifter skall få lämnas ut via data bör
krävas ett den enskilde lämnat sitt medgivande därtill, dvs
ett utlämnande får inte ske mot den enskildes vilja.
Utlämnandet av ekonomiska eller personliga uppgifter
av viss betydelse via data bör i vissa fall inte få ske utan den
enskildes medgivande. Omfattningen av en sådan
begränsningsregel måste redas ut. En begränsning kan
sannolikt inte gälla alla typer av register. Dessutom kan det
finnas ändamål där en begränsning inte bör komma ifråga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning som syftar till att
införa ett system där utlämnandet av ekonomiska eller
andra personliga databaserade uppgifter av viss betydelse
inte får ske utan den enskildes medgivande i vissa fall,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för
att begränsa statens försäljning och utlämnande av
databaserade uppgifter.
Stockholm den 26 januari 1993
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
John Bouvin (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Arne Jansson (nyd)