Förr eller senare inträffar i de flesta människors liv en period när man funderar mycket kring sin egen identitet. Härkomst, uppväxt och ursprung spelar då roll. Särskilt viktig blir frågan om ursprunget för dem som växer upp utan en eller båda av sina biologiska föräldrar.
Det borde därför vara en självklar uppgift för samhället att bidra till att den enskilde får del av all tillgänglig kunskap om sitt ursprung. Enligt föräldrabalken har socialnämnden skyldighet att medverka vid fastställande av faderskap.
Vid insemination har rätten till vetskap om ursprunget bedömts så viktigt att det skrivits in i sekretesslagen (7 kap. 1
§) att barn har rätt att få veta namnet på den spermagivare som är dess biologiske far.
Det framstår således som märkligt att samma sekretesslag lämnar utrymme för hemlighållande av faderskap i vissa fall. Vid rättslig prövning i kammarrätten i juni 1989 har fastställts att utlämnandet av faderskapsuppgift i det aktuella fallet innebar sådant men för fadern att uppgiften ej lämnades ut.
Vi finner det oacceptabelt att eventuellt men för fadern skall ha större vikt än en människas intresse av att veta sitt biologiska ursprung. Sekretesslagens 7 kap. 4
§ bör ändras så att det aldrig skall vara möjligt att samhället har uppgifter om en människas föräldrars identitet utan att kunna lämna ut dem till den det berör. Denna förändring bör ske skyndsamt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändring i sekretesslagen beträffande föräldraskap.
Stockholm den 26 januari 1993 Ingrid Andersson (s) Anita Persson (s)