För ett antal år sedan genomfördes en kampanj med
följande lydelse: barn är mjuka, bilar är hårda! Den var
sann ur flera synvinklar. Barn är mjuka också
känslomässigt. Det är lätt för ett barn att ta och ge kärlek
på ett spontant sätt. Barn kan lyssna, är uppriktiga och
flexibla. De tar till sig ett budskap utan tanke på att
analysera om det är rätt eller fel.
Vi påverkas visserligen alla av det vi ser och hör. Men
barnen är mer mottagliga än vi vuxna. För ett barn, som har
levt en kort tid och har liten erfarenhet av att bearbeta nya
intryck och jämföra, är handlingen viktigare än orden.
Därför är det viktigt att vi vuxna säger nej till saker som kan
vara farliga för barn.
Lika självklart som kärlek föder kärlek, föder våld mera
våld. Det finns ingen undersökning som visar vad orsaken
till det ökade våldet i samhället kan vara. Vissa teorier är
emellertid fastställda. Sambandet mellan hög konsumtion
av våldsvideofilmer och ökad aggressivitet är tydligt.
I Finland fann man i en studie av 220 barn under en
åttaårsperiod att hög våldskonsumtion på ett klart sätt
påverkade aggressiviteten. Dessutom fann man att de barn
som var minst aggressiva påverkades mest.
Våldsfilmer kan förändra barn på olika sätt. För en del
barn och ungdomar blir filmerna mönsterbildande. Barnen
tar efter och lär sig nya sätt att slåss. Våldet blir ett
accepterat sätt att lösa konflikter.
En annan effekt av våldsfilmer är att de utlöser något
som ligger latent. Förtryckta aggressioner tar sig uttryck i
våldshandlingar.
Den tredje sortens påverkan som våldsfilmerna har är av
en mer långsiktig karaktär. Barnen blir avtrubbade och
likgiltiga för våld i omvärlden. Andra människors lidanden
får ingen sympati och våld blir en naturlig del av vardagen.
Just avtrubbningen märks i de siffror som SCB
redogjorde för nyligen. Enligt SCB:s uppgifter är antalet
våldsoffer troligen mycket större än vi någonsin får reda på.
Anledningen till det kan vara att barn och ungdomar är
vana vid att vistas i våldsmiljöer och vana vid våldsyttringar.
För många är hot och våld något som de räknar med när de
går ut.
Skrämmande statistik visar även en Sifo-undersökning,
enligt en dagstidning. Var tionde minut, dygnet runt, blir
någon slagen, sparkad eller på annat sätt utsatt för våld.
Varje dag misshandlas 183 svenskar. Trenden verkar heller
inte vara på väga att vända. Sedan 1968 har antalet brott
ökat med 110 procent.
Mot bakgrund av detta är det synnerligen angeläget att
få ett svar på hur mycket videovåldet påverkar våra barn.
De negativa effekterna av videovåldet bör begränsas. Trots
tre videovåldslagar under 1980-talet (820801, 860101,
890101) och en lag på 1990-talet (910101) har våldsfilmerna
inte försvunnit från marknaden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en undersökning av de negativa
effekterna av videovåldet.
Stockholm den 18 januari 1993
Chatrine Pålsson (kds)