Registreringen av riksdagsledamöters ekonomiska intressen

Hösten 1991 tillsatte regeringen en etikkommitté som
skall undersöka om det finns möjlighet att ge riktlinjer som
statsråden skall följa vid förvaltning av sina tillgångar.
Kommmittén skall också undersöka om reglerna bör gälla
även andra personer i ledande ställning.

Under 1992 har statsrådens ekonomiska förhållanden
ingående granskats av KU, särskilt då aktieinnehaven.
Mycket talar för att riksdagsledamöters ekonomiska
intressen på samma sätt bör bli föremål för granskning.

Hälften av riksdagens ledamöter har styrelseuppdrag i
privata bolag. Dessa uppdrag kan ge ledamöterna
värdefulla erfarenheter och insikter. Samtidigt kan sådana
arvoderade uppdrag påverka ledamotens oberoende.

Uppgiften att se till att politiker i ekonomiskt avseende
inte ger anledning till allmänhetens misstro ankommer i
första hand partierna själva. Det är av självklart intresse för
de politiska partierna att valda representanter sköter sina
uppdrag på ett förtroendefullt sätt i alla avseenden. Detta
står inte i motsättning till en offentlig registrering av
riksdagsledamöters ekonomiska intressen.

Registreringen av parlamentsledamöters ekonomiska
intressen förekommer i ett flertal andra länder -- som ex.
kan nämnas Norge, Frankrike, Portugal. Riksdagen bör
uppdra åt talmanskonferensen att tillsätta en utredning med
uppgift att lägga fram förslag om en liknande ordning som
den i norska stortinget. Erfarenheterna från regeringens
etikgrupp med granskning av statsrådens ekonomiska
intressen bör också finnas med i en sådan utredning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att uppdra till talmanskonferensen
att utreda frågan om registrering av riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen enligt vad i motionen anförts om
ledamöternas oberoende ställning.

Stockholm den 22 januari 1993

Eva Zetterberg (v)

Johan Lönnroth (v)

Bengt Hurtig (v)