I den ekonomiska situation som landet befinner sig och
med det lilla utrymme som finns till förfogande för
lönehöjningar på arbetsmarknaden måste de som har
relativt bra löner stå tillbaka.
Statsrådens och riksdagsledamöternas ersättning står
alltid under debatt. Det är inte så konstigt eftersom riksdag
och regering på senare tid har fattat beslut som har
inneburit stora inskränkningar för vanliga löntagare.
Riksdagsledamöternas ersättning har enligt beslut i
riksdagen släpat efter den grupp som man haft som
riktmärke. Om inte ett nytt beslut fattas i riksdagen faller
eftersläpningen ut i april 1993. Eftersläpningen rör sig om
ca 4 500
kronor.
Skulle riksdagsledamöter och statsråd ta ut en ökad
ersättning i denna storleksordning skulle det vara stötande,
ja, rent av kränkande mot de människor som i dag går
arbetslösa och mot andra grupper med små resurser.
Riksdagen bör avskriva den ökning av lönesumman som
skulle falla ut i april och tillsätta en kommitté som får i
uppgift att finna en bredare jämförelsegrupp för statsrådens
och riksdagsledamöternas löner t.ex. LO--PTK.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsrådens och
riksdagsledamöternas löner.
Stockholm den 13 januari 1993
Rinaldo Karlsson (s)