Vissa delar av vår konstitution är under diskussion i olika
pågående utredningar. Det handlar om personval,
valperiodens längd, de grundläggande fri- och rättigheterna
m fl konstitutionella frågor, men någon konstitutionell
helhetssyn anläggs inte. De förändringar som kan komma
till stånd efter utredningarna blir sannolikt inte så
genomgripande att riksdagens demokratiska vitalitet
återupprättas.
Ny demokrati anser att en renodling av riksdagens och
regeringens roller är nödvändig, men en utredning med
sådant syfte är inte för handen. Vi föreslår därför att ett
omfattande och långsiktigt reformarbete inleds med sikte
på att låta svenska folket ta ställning till en ny grundlag för
2000-talet.
Vissa författningsändringar kan dock vidtas utan att hela
grundlagen behöver påverkas. Ny demokrati har förslag om
författningsdomstol och utrikesnämnden.
En ny grundlag
Ny demokrati anser att Sverige behöver en ny grundlag
som renodlar riksdagens och regeringens roller, en grundlag
där en tydlig skillnad görs mellan den kontrollerande och
den styrande makten. Idag uppfattas riksdagen ofta som ett
verk som expedierar regeringens lagförslag efter i förväg
fastlagda tidsplaner. Riksdagens ställning som hjärtpunkten
i vår demokrati har försvagats.
Den politiska verkligheten har ändrats under senare år.
Nya partier har kommit till och flera har också fått säte i
riksdagen. En liknande utveckling har också skett i andra
länder i Europa. Det finns all anledning förmoda att
utvecklingen fortsätter i denna riktning och att den politiska
kartan blir allt mer fragmenterad. Det är i det perspektivet
en ny grundlag skall utformas.
I vår nuvarande regeringsform ses uppkomsten av nya
grupper och åsiktsbildningar i riksdagen som en fara för
regeringsmakten och dess stabilitet. Medborgarnas kontroll
av sina valda ombud och ombudens kontroll av
regeringsmakten har satts i andra hand till förmån för
möjligheten att bilda starka regeringar med pålitligt
underlag i riksdagen. Sett i ett sådant perspektiv behöver
folkets makt över dess ombud återupprättas på sätt, som
inte inkräktar på önskemålet om en handlingskraftig och
beslutsför regering.
Den maktdelning mellan riksdag och regering som
behöver mejslas ut, och som innebär att folket får ökat
inflytande över sina ombud och regeringen ges
handlingskraft, kan åstadkommas genom att riksdagens
ledamöter utses genom personval liksom också
statsministern. Med ett allmänt direkt val av statsminister,
som blir regeringsbildare, får regeringen ett eget folkligt
mandat. Dessa tankar är främmande i svensk tradition, men
idéerna, framförda i Medborgarnas Offentliga Utredningar,
MOU:1988, en ny grundlag, anser Ny demokrati banar
vägen till lösningen av det dilemma som vårt
parlamentariska system befinner sig i.
Medborgarnas frihet och personliga integritet är
hörnstenar i en demokrati. I Sverige har dock det allmännas
rätt betonats på bekostnad av den enskildes, vilket också
fått sitt uttryck i den rådande grundlagen och i viss
lagstiftning. En central uppgift för en ny grundlag är att
befästa medborgarskyddet på ett helgjutet sätt, med tydliga
gränser för den offentliga makten.
Författningsdomstol
Det behövs ökad respekt för grundlagen. Utvecklingen
under senare år erbjuder åtskilliga exempel på händelser
och företeelser, där inställningen till medborgarskyddet
vacklat hos beslutsfattarna, både när det gällt beslutens
innehåll och tillkomstsätt. När konstitutionen inte
otvetydigt står över dagsaktuella strömningar bland de
politiska aktörerna skapas grogrund för misstro och
osäkerhet, som drabbar både medborgarna och
beslutsfattarna själva.
Vid tvister om grundlagens innebörd och om lagstiftning
står i strid med grundlagen behövs en skiljedomare på
konstitutionell nivå. En författningsdomstol bör därför
inrättas, som tolkar lagen till både vägledning och rättelse.
Inrättandet av en författningsdomstol markerar också
vikten av att vi upprätthåller ett självständigt och fristående
domstolsväsen. Författningsdomstolen bör ges ett särskilt
ansvar för detta.
Ny demokrati anser att förutsättningarna för inrättandet
av en författningsdomstol bör utredas.
Utrikesnämnen
Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra
ledamöter, som riksdagen väljer inom sig (10 kap 7 § RF).
Närmare bestämmelser om utrikesnämndens
sammansättning meddelas i riksdagsordningen.
Utformningen av bestämmelserna gör det ytterligt svårt
för små partier att få en plats i utrikesnämnden. Dessutom
måste ifrågasättas om inte utrikesnämnden kan ha spelat ut
sin roll i en modern demokrati på väg ut i Europa.
Utrikesnämndens konstitutionella funktion och
betydelse bör bli föremål för särskild utredning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en grundlagsutredning bör tillsättas med sikte på att låta
svenska folket ta ställning till en samlad ny grundlag för
2000-talet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förutsättningarna för att inrätta en författningsdomstol
bör utredas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utrikesnämndens
konstitutionella funktion och betydelse bör bli föremål för
särskild utredning.
Stockholm den 26 januari 1993
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)