Vikten av lagarnas förankring i den kristna etiken
Anledningen till att de västliga demokratierna har varit
så ekonomiskt framgångsrika beror inte på endast
marknadsekonomin, utan på att marknadsekonomin
baserats på socialt ansvar och hederlighet. Adam Smith som
var bland de första att formulera genomgripande idéer om
avreglerade marknader och frihandel, framhöll i bland
annat ''The wealth of nations'' nödvändigheten av att
koppla ihop marknadsekonomi med etik.
1991 års nobelpristagare, Ronald Coase, har i sina
arbeten lyft fram transaktionskostnadernas betydelse för
ekonomins funktion och effektivitet. Med
transaktionskostnader avses sök- och
informationskostnader, förhandlings- och beslutskostnader
samt kontroll- och genomförandekostnader. Helt enkelt
vad kostnaden blir för en vara, utöver de direkta
produktionskostnaderna. Dessa kostnader stiger om
exempelvis advokater måste kopplas in för att parterna ska
kunna klara en process i domstol. Alla inser att om alla
eventuella problem som kan tänkas dyka upp i en
affärsrelation ska regleras i civilrättsliga avtal så tvingar det
fram en enorm pappersexercis, många arbetsuppgifter för
juristkåren och enorma kostnader, både i tid och pengar.
Tidningen Affärsvärlden skrev den 11 juni 1992 följande:
Sverige är inte juristernas förlovade land. Traditionellt
har avtal gjorts med ganska tunna formella dokument och
till och med hedersord ibland. Det har nödvändigtvis inte
varit en nackdel... Ett land som kan hålla igång ekonomin
utan ett berg av skrivna avtal och dokument har en
konkurrensfördel. Men det förutsätter en hög affärsetik,
något som den svenske affärsmannen har framhållit som sin
främsta egenskap.
Transaktionskostnaderna, och därmed
marknadsekonomins effektivitet, beror dels på
rättssamhället och lagstiftningen, dels på de informella
regler och normer som styr vårt dagliga handlande. I det
samhälle där ekonomin baseras på hederlighet, personligt
ansvarstagande och hänsynstagande blir
transaktionskostnaderna låga, vilket är avgörande för en
långsiktigt god ekonomisk utveckling.
Vår välfärd har skapats genom hårt arbete och sparande.
Historien har visat att varje försök att gå genvägar har
skapat samhällsekonomiska förluster. En stor fara väntar
därför om hederligheten och det personliga ansvarstagandet
går förlorade och lämnar plats för ett skrupellöst beteende.
Marknadsekonomin måste vårdas kontinuerligt så att den
inte faller ur de etiska ramarna.
De grundläggande värden som västerlandet är uppbyggt
utifrån, och som kristdemokraterna utgår ifrån, har hämtat
sin inspiration från den judiskt-kristna etiken, dvs de delar
av den som är tillämpbara inom politikens
kompetensområde. Den kristna inspirationen har framför
allt givit oss synen på människolivet, människovärdet,
människans fysiska och andliga behov och den etiska
fostrans betydelse för det medmänskliga umgänget. Vidare
betonar den det personliga och gemensamma
ansvarstagandet för våra medmänniskor och den värld vi
lever i. En viktig hållpunkt är insikten om att eftersom
människan är ofullkomlig kommer det alltid att existera en
spänning mellan samhällets, eller en organisations, etiska
målangivelse och verksamhetens faktiska resultat.
Enligt kristdemokratiskt synsätt är etik inte enbart en
fråga för en eller några samhällssektorer. Etiken utgör
själva grunden för samhällets existens och dess välgörande
effekt vilar helt på samhällsaktörernas respekt av de etiska
grundvärderingarna. Eftersom marknaden är en
beståndsdel av samhället kan heller inte
marknadsaktörerna ställa sig utanför etikens krav.
Utformningen av samhällsekonomin kan därför inte
begränsas till att blott förkasta planhushållning och vara
tillfreds med marknadslösningarna. Nej, en förutsättning
för en mänsklig och väl fungerande marknadsekonomi är att
den baseras på grundläggande etiska värderingar och
spelregler människor emellan.
För att över huvud taget kunna fungera måste varje
samhälle vara uppbyggt med hjälp av lagar som anger de
ramar inom vilka vi har rätt att verka. Det finns ett
komplext samspel mellan etik och lag. För det första är
etiken den främsta inspirationskällan till lagarna. För det
andra beror lagarnas efterlevnad i hög grad på etiken och
för det tredje ger etiken handledning vid situationer som
lagen inte kan eller bör definiera. Men detta samspel består
även av att rättvisa lagar inspirerar till att fördjupa
samhällets etik.
Då etiken är den främsta inspirationskällan till lagarna
borde detta samband klargöras av staten genom att man
klart anger att lagstiftningen finner och skall finna
förankring i den kristna etiken. Det blir helt enkelt en
policyangivelse för staten och det svenska samhället som i
sig stimulerar diskussion och medvetenhet om behovet av
en etisk helhetssyn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lagstiftningens förankring i den
kristna etiken.
Stockholm den 25 januari 1993
Stefan Attefall (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)