För Ny demokrati är det en självklarhet att man måste
satsa hårt på narkotikabekämpning och på att införa hårda
straff för med narkotika sammanhängande
gangsterverksamhet. Narkotikahanteringen är
internationell och för att bekämpa den krävs såväl
internationella som speciella metoder.
Narkotikaliberalerna är ett hot
Formellt har EG en lika restriktiv narkotikapolitik som t
ex Sverige. Alla medlemsländer och kandidater till EG har
tillträtt FN:s allmänna narkotikakonvention (1961). De har
därmed förbundit sig att att begränsa användningen av
narkotika till medicinska och vetenskapliga ändamål.
Ute i Europa sprider sig dock en tilltagande resignation
och drogliberala krafter avlägsnar sig mer och mer från
FNkonventionen. Det har gått så långt att vissa europeiska
metropoler som Amsterdam och Zürich har undertecknat
den s k ''Frankfurterresolutionen'' som bl a kräver
legalisering av narkotika.
En nationell modell
Den kontinentala narkotikadebatten behöver en väl
fungerande nationell modell som visar hur man kommer
tillrätta med missbruket av narkotika inom ramen för
västliga rätts- och välfärdstraditioner. En effektiv svensk
modell skulle kunna bli en normmodell för Europa. Sverige
kan redan inom ramen för EES-samarbetet och som
blivande medlemsstat i EG bidra med en restriktiv
narkotikapolitik till gagn för nya generationer i Sverige och
i Europa.
Stora internationella intressen
Det är ostridigt att narkotikabrottsligheten orsakar
oerhört stora sociala problem. Men perspektivet måste
vidgas. Det är stora pengar som lockar folk till
narkotikahanteringen. I knarksmugglingens spår följer
korruption, död och allt slags elände.
Förutom de i Sverige kända colombianska
organisationerna talar man med bävan om de japanska
yakusa, kinesiska triaderna, turkiska och islamska khan
som är på stark frammarsch i Europa. I vårt närområde har
vi den mycket oroande utvecklingen i de numera
självständiga staterna i Östeuropa. Som exempel kan
nämnas Polen där man helt öppet tillverkar amfetamin som
smugglas till Sverige. De polska myndigheterna tycks inte
bry sig och mutor och korruption är utbredda fenomen.
Vid sidan om amfetamin och heroin, som ofta kommer
från länder i Västeuropa, har vi fått fullkomlig
kokainexplosion i Europa som kan härledas från
Sydamerika.
Under 1989 beslagtogs totalt 6 111 kilogram kokain.
1990 hade denna siffra mer än fördubblats till 12 912
kilogram. Motsvarande siffror för heroin var 4 900 kilogram
1989, respektive 6 100 kilogram 1990.
Stoppa problemen i tid
Bob Martinez, president Bushs chefstalesman i
narkotikafrågor, sade när han besökte Europa hösten 1991:
''Problemen har kommit till er och gör inte samma misstag
som vi gjorde, genom att ignorera dem och hoppas att det
går över.'' Frankrikes president Mitterrand varnade för att
narkotikasmugglarnas organisationer är kraftfulla nog att ta
över hela nationer. Men Sverige verkar ännu inte ha insett
vad som kommer att hända med öppna gränser mot Europa
och utländska gangsterligor av maffiatyp, som ser nya
marknader öppna sig. Med öppna gränser i kombination
med ekonomiska problem och ökad arbetslöshet, särskilt
bland ungdomar, skapas förutsättningar för en ny och
betydligt större narkotikamarknad i Sverige.
Produktutveckling
En explosionsartad produktutveckling sker inom
narkotikaproduktionen.
Syntetiska narkotikapreparat har funnits ett tag på den
amerikanska marknaden och har nyligen introducerats på
den europeiska och även den svenska marknaden.
''Designer Drugs'' är det nya begreppet och innebär att
man tillverkar ett preparat som nästan liknar redan
klassificerade preparat. Effekterna av dessa droger är i
princip likartade de tidigare kända preparaten. Vad som
skiljer är den kemiska strukturen, t ex molekylantalet.
Dessa ''analoger'' faller utanför listan av klassificerade
narkotiska medel och är alltså inte olagliga.
Det kan ta lång tid innan sådana nya droger testats och
klassificerats. Under tiden har produktionen och
spridningen gjort medlen populära på marknaden,
samtidigt som nya varianter dyker upp.
Analogerna är oftast mångdubbelt starkare än
''originalet'', vilket bidrar till deras popularitet. Ofta är de
också billigare.
Ett annat exempel är fentanyler som är en medicinsk
form av opiater som tillverkas i Belgien. 1972
introducerades medlet i USA, där det kallades Sublimaze.
Fentanyl är ett bedövningsmedel, som används vid mindre
operationer på människor. Nu finns det analoger,
Sufentanyl och Lofentanyl som är 2 000, respektive 6 000
gånger starkare än morfin. Effekterna är desamma som vid
heroinanvändning.
Fentanylanalogerna, som i princip är syntetiskt heroin,
kom först i USA år 1979. Sedan dess har hundratals
varianter dykt upp. Ett tiotal har anlyserats och
klassificerats. En amerikansk experts uttalande vittnar om
Fentanylanalogernas farlighet:''Det kan ta år att bli
alkoholist, månader att bli kokainist, men en spruta av
Fentanyl, för att bli narkoman.''
Öka informationen om narkotika
Det är viktigt med ökad upplysning och information, bl
a i skolan, för att motverka den opinion ute i Europa som
förespråkar liberalisering av narkotikan.
Skärp straffen för narkotikabrott
För att hejda den negativa utvecklingen är det
nödvändigt med ytterligare straffskärpningar och inte minst
strängare regler för ringa narkotikabrott. Inför fängelse i
straffskalan för konsumtion av narkotika.
Öka tullens och polisens resurser
Tullens och polisens narkotikabekämpning är varken
tillräcklig eller effektiv beroende på att man bl.a. saknar
teknik, personella resurser och stöd i lagen för att på olika
sätt ingripa mot narkotikabrott. Sådana resurser måste
tillskapas.
Detta skulle delvis kunna ske genom att effektivisera
polisväsendet bl a så att polisutbildad personal i absolut
största möjliga utsträckning används operativt och inte till
byråkrati. En del av säkerhetspolisens (säpo) resurser torde
med fördel kunna användas i kampen mot
narkotikabrotten.
Det är också viktigt att det etableras ett omfattande
samarbete mellan säpo och den ''öppna polisverksamheten''
i syfte att komma åt narkotikabrottsligheten. Dessutom är
det viktigt att samarbetet mellan tull och polis fördjupas. En
sammanslagning av de två myndigheterna kan, särskilt mot
bakgrund av den gränslösa Europamarknaden och inträdet
i EG, vara befogat. De samlade resurserna bör kunna
användas på ett rationellt och effektivt sätt, särskilt i fråga
om internationell brottslighet.
Det krävs mycket radikala åtgärder. Polisen måste få
bättre och säkrare spaningsmetoder, t ex i form av hemlig
teknisk avlyssning, buggning.
I 2 kap. 6 § regeringsformen förskrivs bl.a. att varje
medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot hemlig
avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat
förtroligt meddelande. Dock får skyddet mot hemlig
avlyssning begränsas enligt reglerna i 2 kap. 12 § i samma
lag.
En sådan begränsning kräver i princip lagform. Ett
sådant lagstöd finns när det gäller telefonavlyssning,
däremot inte när det gäller avlyssning genom dolda
mikrofoner. Därför måste nämnda lagstöd utvidgas till att
omfatta just hemlig avlyssning genom dolda mikrofoner.
I Danmark, som är den närmaste grannen gentemot EG-
marknaden, tillåts hemlig avlyssning i samma utsträckning
som telefonavlyssning.
2. Övervakningskamera
Det saknas idag möjligheter för polisen att med
fjärrstyrd kamera anordna dold TV-övervakning av
personer som är missänkta för brott. Det har från flera håll
föreslagits att detta bör vara möjligt. Den särskilde
utredaren (Ernst Aspelin) har i sitt betänkande (SOU
1987:74) Optisk-elektronisk övervakning tagit upp frågan
om sådan övervakning vid förundersökning rörande brott.
Enligt utredaren (s. 119 ff) bör optisk elektronisk
övervakning införas som ett tvångsmedel i RB och därtill
anslutna författningar med regler som motsvarar dem som
gäller telefonavlyssning.
Den socialdemokratiska justitieministern Laila
Freivalds ställningstagande år 1989 (prop. 1988/89:124) där,
hon ansåg (s. 55 ff) att dold TV-övervakning inte borde
införas som metod i polisarbetet, bör omprövas av
nuvarande riksdag.
Okonventionella spaningsmetoder måste få en mera
framträdande roll i polisens narkotikabekämpning. Detta
innebär att man inte bör vara främmande för att använda
provokationer.
Rensa bort all narkotika på anstalterna
Att narkotika tillåts förekomma på fängelser,
kriminalvårdsanstalter och behandlingshem för
narkomaner är oacceptabelt. Här måste personalens
befogenheter att övervaka och kontrollera de intagna och
eventuella besökare till de intagna förbättras.
Bilda en internationell narkotikabekämpningsbrigad
Sverige bör ta initiativ till bildandet av åtminstone en
internationell narkotikabekämpningsbrigad som kan flytta
sig fritt över gränserna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka upplysning och
information om narkotika bl.a. i skolan,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skärpa straffen för
narkotikabrott.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öka tullens och polisens
resurser i kampen mot narkotika,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att etablera ett omfattande
samarbete mellan säkerhetspolisen och den ''öppna
polisverksamheten'',
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fördjupa samarbetet mellan
tull och polis,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en del av säkerhetspolisens,
resurser bör användas i kampen mot narkotika,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att polisen tillåts använda bättre
och säkrare spaningsmetoder,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillåta hemlig avlyssning,
(buggning),
9. att riksdagens som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillåta fjärrstyrd dold
övervakningskamera för personspaning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rensa upp anstalterna från
narkotika genom att förbättra personalens befogenheter för
att övervaka och kontrollera de intagna och deras besökare,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige bör ta initiativ till att
bilda en internationell narkotikabekämpningsbrigad.2
Stockholm den 20 januari 1993
Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)
Richard Ulfvengren (nyd)
John Bouvin (nyd)
Harriet Colliander (nyd)
Arne Jansson (nyd)
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU
2 Yrkande 11 hänvisat till UU