Uppgifter om brott mot hembränningsförbudet visar en obruten uppåtgående trend sedan år 1978.
År Anmälda brott 1978 279 1980 396 1982 766 1984 878 1986 850-- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- 1988 851 1989 883 1990 1 017 1991 1 471
Sedan år 1978 kan noteras en ökande trend för hembränning. Två möjliga hypoteser kan förklara dessa förändringar i utvecklingen. Den ena anses vara en växande illegal tillverkning, som stegvis håller på att ersätta en del av den allt dyrare legala försäljningen av alkoholdrycker. Den andra hypotesen är att ökningen anses bero på intensifierade polisinsatser, vilket i sin tur inte behöver betyda en verklig ökning av hembränningen, enbart en ökad andel av upptäckter. Å andra sidan anses det verkliga antalet fall av hembränning vara flera gånger större än antalet upptäckta.
Vissa indikationer om att hembränningen möjligen ökat reellt är resultat från intervjuundersökningar som SIFO och andra undersökningsinstitut har gjort. Andelen personer som själva uppgett att de under de senaste 12 månaderna druckit hembränd sprit var 11 % 1974, 7 % 1976, 10 % 1980, 14 % 1982 och 13 % 1985.
Enligt de av SIFO årligen genomförda undersökningarna ökade andelen som minst en gång av fyra druckit sprit som inte köpts på systembolaget från ca 17 % 1982 till ca 26 % år 1986 och 25 % år 1988.
År 1985 svarade 13 % att de druckit hembränd sprit någon gång under de senaste tolv månaderna. I åldersgruppen 18 till 23 år uppgav 21 % att de druckit hembränd sprit under den senaste tolvmånadersperioden. I åldersgruppen 30 till 49 år var andelen 15 % och i åldersgruppen 50 till 70 år 5 %. Tyvärr finns ingen statistik över konsumtionen av hembränd sprit vad gäller omyndiga, men att problemet är allvarligt i denna åldersgrupp omvittnas runt om i samhället.
För att få klarhet i hur stor den illegala spritproduktionen och konsumtionen är borde kartläggningen förbättras. Detta kan exempelvis ske med tätare intervjuundersökningar och intervjuundersökningar av de riktigt unga. Så kan t ex också försäljningen av aktivt kol analyseras.
Det borde redovisas två skilda grupper av illegala producenter; de som producerar för eget bruk och de som producerar i försäljningssyfte.
Polisens begränsade insatser på området borde främst inriktas på den illegala produktionen i vinningssyfte, där effektiva polisiära insatser ger de mest effektiva resultaten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad kartläggning av illegal produktion av sprit,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om polisiära insatser mot hembränning.
Stockholm den 25 januari 1993 Ingbritt Irhammar (c)