Sverige var en gång känt för att vara ett rent land.
Numera möts man då och då av en sorglig syn vid vägar och
i natur av choklad-, glasspapper och coca-colaburkar.
I Florida/USA kostar det 50 dollar att kasta skräp. Detta
leder till att människor disciplinerar sig själva och håller
efter varandra. Det är faktiskt inte rimligt att
skattebetalarna skall finansiera renhållning efter dem som
kastar skräp omkring sig eller än värre leva i nedskräpad
natur och skräpiga stadsmiljöer.
På Floridas nöjesparker är det rent, inte ett papper, och
den som slänger något blir genast tillsagd och tar upp det
också -- annars kostar det över 300 kronor. Det finns
naturligtvis rikligt med papperskorgar.
Om Sverige hade samma system skulle det se trevligare
ut, vi skulle kunna marknadsföra oss som ett generellt rent
land -- vilket är viktigt eftersom vår jämförelsevis rena luft
och jämförelsevis rena sjöar kommer att bli och delvis redan
är ett marknadsföringsargument på turistområdet. Därtill
skulle de turister som kommer hit få finna sig i från början
att här håller vi rent.
Det har varit vars och ens ansvar att samla ihop sitt skräp
i naturen. Så länge det ansvaret togs fungerade modellen
frihet under ansvar bra. Nu är värderingarna inte lika fasta
och entydiga hos de nya generationerna. Då behövs
starkare påföljd om inte ansvaret tas för att befästa ett
rimligt beteende, varför en straffbot för nedskräpning
snarast bör införas. Den som slänger skräp på allmän plats
och i naturen skall ådömas böter på förslagsvis 200 kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av straffbot för
nedskräpning på allmän plats.
Stockholm den 21 januari 1993
Charlotte Cederschiöld (m)