Sedan 1982 gäller ett generellt förbud att anordna
pornografiska föreställningar. Syftet med förbudet är att
motverka prostitution, eftersom många gatuprostituerade
tidigare har varit verksamma på sexklubbar. Förbudet är
också avsett att motverka den kriminalitet och det asociala
levnadssätt som främjas av den särskilda miljön vid
sexklubbarna. Tyvärr tvingas vi konstatera att gällande
lagstiftning inte har haft avsedd effekt.
Prostitutionsgruppen i Göteborg har i rapporter
redovisat förskräckliga interiörer från sexklubbar. Där
försiggår privat posering fastän det enligt lagen är
förbjudet. När förbudet mot pornografiska föreställningar
antogs, hade man förhoppningen att sexklubbarna skulle
försvinna från marknaden, men så har det inte blivit.
Prostitutionsgruppen har nyligen presenterat ''En studie
om inomhusprostitution i Göteborg''. Den visar på att den
så kallade dolda prostitutionen är omfattande. Samtidigt
har gatuprostitutionen ökat de senaste åren. Den dolda
prostitutionen sker huvudsakligen på hotell/restauranger,
massageinstitut och i anslutning till sexklubbar.
Utredarna anger att orsaken till att de tar upp
sexklubbarna i en studie av dold prostitution är dels att man
känner till ett stort antal kvinnor som rekryterats till
prostitution just genom sexklubbarna och dels att man ''ser
den verksamhet och exploatering som sker innanför
sexklubbens väggar liktydig med prostitution till många av
sina delar''.
Det som studien framför allt kritiserar är privat
posering. I officiella sammanhang brukar porrklubbsägarna
kalla detta för modevisning av underkläder för att kringgå
bestämmelsen om förbud mot pornografisk föreställning i
den allmänna ordningsstadgan.
Mot denna bakgrund anser jag att man från samhällets
sida måste skärpa synen ytterligare, vad gäller
sexklubbarnas verksamhet. Av stor betydelse för polisens
prioritering av insatserna mot brottslig verksamhet är bl.a.
påföljden. I dag är påföljden alldeles för låg i detta
sammanhang. Därför tycker inte heller polisen att det lönar
sig att jaga personer som anordnar offentliga pornografiska
föreställningar.
Enligt 29 § allmänna ordningsstadgan är det för
närvarande stadgat böter eller fängelse i högst sex månader
för överträdelse av förbudet mot offentliga pornografiska
föreställningar. Jag anser att straffet bör skärpas och ändras
till fängelse i högst två år eller om omständigheterna är
mildrande, böter.
Om man ändrar i straffsatsen beträffande förbudet mot
offentliga pornografiska föreställningar kan det vara
lämpligt att även överväga om gränsdragningen mellan vad
som räknas som pornografisk föreställning och vad som inte
räknas dit är tillräckligt tydlig i lagstiftningen.
Gränsdragningen mellan privat posering och prostitution
kan också vara svår att dra.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
allmänna ordningsstadgan i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Stockholm den 22 januari 1993
Ingela Mårtensson (fp)
Kenth Skårvik (fp)
Isa Halvarsson (fp)
Erling Bager (fp)
Charlotte Branting (fp)
Ulla Orring (fp)
Karin Pilsäter (fp)
Barbro Westerholm (fp)