Motion till riksdagen
1992/93:Ju646
av Göthe Knutson (m)

Omhändertagande av fordon vid trafiknykterhetsbrott


En polisinspektör i ett polisdistrikt har i en skrivelse till
ordningsavdelningen påtalat uppgifter som säger att
bilnycklar inte ska omhändertas i samband med rattfylleri
(RF) eller för att förhindra sådant brott.
Polisinspektören skriver vidare:
Detta förfarande är en helt ny inställning för mig som jag
aldrig under mina 27 år vid polisen hört talas om. Bilnycklar
har tagits om hand med stöd av PL 13 § för att förhindra
brott.
 PL 13 § talar bara om person och att han kan
omhändertagas för att förhindra brott, men ingenstans i
texten framgår att polisman t.ex. kan ta hand om bilnycklar
för att hindra RF. Personer skall förmås överlämna
nycklarna frivilligt. Detta är många gånger omöjligt i
praktiken, då personen vägrar.
Jag tjänstgjorde vid ÖVS, valborgsmässoafton, då vi
stoppade en misstänkt rattfyllerist. Efter avrapporteringen
återfick mannen bilnycklarna. Efter några timmar fick vi
larm om att mannen på nytt körde sin bil i påverkat
tillstånd.
Jag anser att det är betydligt mindre ingrepp i den
personliga integriteten att omhändertaga bilnycklarna än
att omhändertaga mannen. Jag kräver att riktlinjerna klaras
ut så vi för en enhetlig linje.
Så långt polisinspektörens skrivelse. Den föranleder
kommissarien vid ordningsavdelningen att i en
tjänsteskrivelse anföra bl.a. följande:
Av olika anledningar har frågan om möjligheten att
omhänderta bilnycklar för att avvärja ett befarat
trafiknykterhetsbrott dryftats.
JO och Rikspolisstyrelsen slår gång efter annan fast att
ingen polisiär åtgärd får vidtas utan att den lagliga grunden
från första stund står klar för vederbörande
befattningshavare.
Vid en jämförelse med PL 8 § framstår innehållet i 13 §
som motsägelsefullt. Ingripandet skall enligt det
förstnämnda lagrummet vara försvarligt. Första styckets
sista mening kommuniserar dock med 13 procent i den
meningen att det oftast är ett slag i luften att ta hand om
bilnycklar. Det finns reservnycklar och andra sätt att kunna
göra sig skyldig till ett nytt brott.
Finns det anledning tro att den påverkade kommer att
köra fordonet när polismannen lämnat platsen skall i första
hand nycklarna överlämnas frivilligt. I nästa skede kommer
avlägsnande (körning hem eller annan lämplig plats) eller
omhändertagande i fråga.
Det finns ingen rutin för att administrera
omhändertagna nycklar och det finns ingen beslagsgrund
för åtgärden i fråga.
Så långt kommissariens skrivelse. Länspolismästaren
konstaterar för sin del att rättsläget är oklart.
Polismyndigheten anser att ett konkret lagstöd för
tvångsomhändertagande av ett fordons (fartygs) nycklar
bör finnas då polisman skall avvärja en straffbar handling
som trafiknykterhetsbrott.
Polis skall alltid använda den minst ingripande åtgärden
under förutsättning att stöd för ingripandet finns.
Nuvarande reglering i polislagen medger endast möjlighet
att vidta tvångsåtgärder mot person.
En förändring av ifrågavarande lagstiftning framgår som
angelägen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förändring av lagstiftningen
om omhändertagande av fordon vid trafiknykterhetsbrott
så att polisen får lagstöd för åtgärd som är både lämplig och
praktisk.

Stockholm den 25 januari 1993

Göthe Knutson (m)