I FN:s barnkonvention artikel 34 fastslås att barn ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande. Ändå utsätts omkring en miljon barn i vår värld för sexuella övergrepp av vuxna.
Indien beräknas ha mellan 300 000 och 400 000 prostituerade barn. I Sri Lanka beräknas det finnas mellan 10 000 och 20 000 prostituerade pojkar. I Thailand har polisen kommit fram till att där finns ca 500 000 prostituerade, varav ca 25 000 är barn under 15 år. I Filippinerna beräknar man att det finns ca 1,2 miljoner gatubarn. UNICEF har beräknat att det enbart i Manila fanns ca 20 000 prostituerade barn 1987.
Under 80-talet har barnsexturismen till Sydostasien, bl.a. till Thailand, Filippinerna och Sri Lanka uppmärksammats i massmedia.
Inte minst män från Nordeuropa, däribland från vårt eget land, reser på ''sexresor'' och förgriper sig på barn, som p.g.a. familjernas fattigdom tvingats till prostitution i tidig ålder. Det är till synes normala män -- och i någon utsträckning kvinnor -- som flera gånger om året reser på sådana resor för att tillfredsställa sina perversa lustar.
Rädda Barnen har satt frågan om barnprostitution och barnsexturism i fokus (se tidningen Barnen och vi nr 7/92) och därvid uppmanat oss alla: Stoppa sexturisterna och straffa dem!
Rädda Barnen ordnade i december 1992 ett opinionsmöte för bl.a. politiker, departementstjänstemän, advokater, åklagare och polis. Där visades bl.a. en film som återgav ett samtal med ett par flickor i 10--12-årsåldern. Flickorna sniffade oupphörligen för att ''bli mer frimodiga när vi är tillsammans med männen''.
Polisen visade ett litet axplock av ''det som överhuvudtaget kunde visas'' av det jättebeslag av barnporrfilmer som gjordes av Huddingepolisen förra året. Alla närvarande chockades och äcklades av vad de såg.
Strid mot barnkonventionen
Sexturismen har blivit oerhört utbredd det senaste decenniet. Omkring 50 000 svenskar reser under högsäsongen oktober -- april till något av länderna i Sydostasien som turister. Hur många som reser på ''sexresor'' är svårt att säga och hur många som våldför sig på barn är ännu svårare att bedöma. Det finns en stor marknad för sexuella ''tjänster'' även bland vuxna i dessa länder.
Det finns män -- och ett mindre antal kvinnor -- som föredrar barn för sexuellt umgänge, s.k pedofiler. Antalet kvinnliga pedofiler som upptäckts har ökat på senare år. Det finns också vuxna -- män och kvinnor -- som föredrar pojkar, s.k. pederaster. Pojkprostitutionen är på sina håll mycket utbredd. Att barn skadas såväl fysiskt som psykiskt genom de vuxnas övergrepp är lätt att förstå. Barns slemhinnor är sköra och blir lätt säte för infektioner av olika slag. Det finns många flickor som dött av bukhinneinflammationer sedan föremål körts in i deras underliv, och pojkar som utnyttjas för analsex drabbas av förslappning i ändtarmen och kan inte hålla avföringen.
Det måste slås fast att det oavsett sexuell läggning hos vuxna personer inte finns någon som helst förmildrande omständighet när det gäller att våldföra sig på barn! Det är en brottslig handling. Detta gäller för svenska män och kvinnor såväl här hemma i Sverige som utomlands.
Spridning av sjukdomen aids
I sexturismens spår ökar också spridningen av hiv-aids. Bordellerna kan sägas vara rena dödsfällor för både barnen, deras kunder och deras familjer, ja för hela länder. Nära en halv miljon thailändare beräknas t.ex. idag vara hiv- smittade och det finns uppgifter om att det kommer att finnas mellan två och fyra miljoner smittade av en befolkning på 57 miljoner i Thailand år 2000.
Straff i Sverige för barnsexköpare utomlands
Det har tidigare diskuterats och krävts att vår lagstiftning bör ändras så att svenska medborgare som begår sexuella övergrepp mot barn i andra länder ska kunna dömas av svensk domstol och kunna straffas för detta av svensk lag. Det finns en sådan lag, men förutsättningen för att den ska kunna tillämpas är att gärningen är straffbelagd såväl i Sverige som i det land där den begicks, s.k. dubbel straffbarhet.
Eftersom samarbete måste äga rum mellan svenska myndigheter och myndigheterna i barnens hemländer har det varit stora svårigheter att kunna tillämpa lagen. Sverige har poliser stationerade t.ex. i Thailand, där de fungerar som s.k. sambandsmän, men de har hittills främst ägnat sig åt narkotikabekämpning. Nu har Thailands regering ändrat inställning gentemot bordellverksamheten och därmed kan sambandsmännen få fram bevismaterial som gör det möjligt att åtala sexturister från Sverige. Rikspolisstyrelsen har nyligen fått i uppdrag att engagera sig i kampen mot sexövergreppen. Detta är bra. Kampen mot det barnsex som utförs av svenskar bör bedrivas överallt där den förekommer. Sverige bör därvid medverka i internordiskt och internationellt samarbete.
Det kan nämnas att Tyskland har skärpt sin lagstiftning för att komma åt tyska sexresenärer som utnyttjar barn utomlands.
Hårdare straff för barnpornografi
Barnpornografi är förbjuden -- och ändå förekommer den troligen i ganska stor skala. Huddingepolisen gjorde t.ex. ett mycket stort beslag hösten -92. Ett hundratal filmer för ca 300 timmars visning beslagtogs. Enligt polisen kan förövarna av brotten komma relativt lindrigt undan. Hundra filmer uppges inte ge högre straff än en enda om filmerna har olika innehåll.
Upplysning behövs
Frivilligorganisationerna, särskilt Rädda Barnen, bedriver och kan bedriva en mycket viktig information om barnsexturismen. Men det är inte minst ett ansvar för oss politiker att verka för ökad information om de fruktansvärda övergrepp mot barn som utförs av svenska män -- och i viss mån även av kvinnor. Bl.a. bör information ges till domstolar och nämndemän.
Det förtjänar nämnas att Svenska Resebyråföreningen nyligen givit ut en broschyr: ''Sydostasien en dröm -- och en mardröm''.
Med tanke på den stora hiv-aids-faran är det en viktig uppgift att öka information och upplysning, framförallt via Folkhälsoinstitutets upplysning om hiv-aids.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att döma svenska medborgare som begår sexuella övergrepp mot barn i andra länder vid svensk domstol och straffa dem enligt svensk lag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska domstolar och nämndemän bör ges ökad upplysning om barnsexturismen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges medverkan i internordiskt och internationellt samarbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hårdare straff för barnpornografi,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hiv/aidsupplysningen.1
Stockholm den 18 januari 1993 Gullan Lindblad (m) Karin Starrin (c) Barbro Westerholm (fp) Margareta Viklund (kds)
1Yrkande 5 hänvisat till SoU