Ovanstående citat ur Domstolsverkets informationsbroschyrer pekar på det stora värdet av lekmannainslaget i svensk rättstradition.
Nämndemannakåren uppvisar dock en dålig representativitet. Riksdagen har vid flera tillfällen reagerat på detta. Det är djupt otillfredsställande att situationen ännu är sådan att t.ex. industriarbetare i endast mycket liten omfattning förekommer som nämndemän medan personer med samhällsvetenskapligt och administrativt arbete är överrepresenterade liksom pensionärer.
Olika orsaker finns säkert, men ersättningen är enligt min uppfattning en av de viktigaste. Nuvarande regler gör det svårt för många grupper, särskilt lågavlönade, att ta på sig ett nämndemannauppdrag. Samma regler bör, enligt min mening, gälla för nämndemän som för andra förtroendevalda som väljes på samma sätt. Således bör kommunallagens regler för ersättning gälla även för nämndemän.
Ersättningsnormernas effekter på sammansättningen av nämndemannakåren har, liksom andra faktorer som kan påverka rekryteringen, utretts av Domstolverket. Då utredningsarbetet nu är avslutat bör det inte längre vara ett skäl för att avslå mina och andras motioner i denna angelägna fråga. Det är nu dags att gå från utredning till handling.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättningen till nämndemän.
Stockholm den 26 januari 1993 Ulla Pettersson (s)