Regeringen föreslår nedläggning av 24 tingsrätter med
motiveringen att de är för små och att de har färre än tre
domare. I promemorian övervägs nedläggning av
ytterligare tingsrätter.
I Gävleborgs län föreslås nedläggning av tingsrätten i
Ljusdal. Hudiksvalls tingsrätt skall ta över verksamheten.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en
parlamentarisk domstolsutredning och i direktiven
betonades att det är viktigt att tingsrätterna har lokal
förankring. Efter regeringsskiftet fråntogs
domstolsutredningen uppgiften att komma med förslag om
domstolarnas organisation och administration i framtiden.
Detta trots att arbetet var nästan klart.
Statskontoret hade gjort en undersökning om de små
tingsrätternas effektivitet. Därmed kunde en länge
omhuldad myt om de små tingsrätternas bristande
effektivitet och produktivitet avlivas. Det säger sig självt att
den lokala förankringen där man känner varandra gör att
det oumbärliga samarbetet mellan t.ex. åklagare, polis,
sociala myndigheter och domstol fungerar bra och
problemen med delgivning och dyrbara, inställda
förhandlingar är små. Problemen finns i de stora
tingsrätterna.
När tingsrätterna försvinner är risken stor att även
advokater flyttar från orten. Även åklagar- och
polismyndigheten kommer att påverkas genom
indragningar i verksamheten eller nedläggning. Det innebär
ytterligare försämrad service för kommuninvånarna.
Ljusdal är glesbygd med långa avstånd och brist på
kollektivtrafik.
Besparingsskäl håller inte heller som argument. Att
inrätta tingsställen på flertalet av de gamla kansliorterna
innebär ökade kostnader för resor och traktamenten samt
behov av större lokaler för personalförstärkning på de
tingsrätter som övertar verksamheten från de som lagts ner.
Några besparings- eller kostnadsanalyser har inte
presenterats. Promemorian bygger på lösa antaganden.
I pressmeddelandet från justitiedepartementet
angående regeringens förslag finns ett nytt skäl till
nedläggning av väl fungerande tingsrätter, nämligen:
''Tingsrätter slås ihop för att möta nya krav. Den ökande
internationaliseringen innebär att domstolarnas
arbetsuppgifter framgent blir allt svårare.''
Om dessa nya krav skulle komma även till norra
Hälsingland har Ljusdals tingsrätt samma möjligheter eller
svårigheter att möta internationaliseringen som tingsrätten
i Hudiksvall. Alla domstolar oavsett storlek behöver
utbildning i EG-rätt.
Domstolsverket m.fl. tunga remissinstanser avstyrker
förslaget. Den 8 december 1992 anordnade justitieutskottet
en offentlig utfrågning om tingsrättsorganisationen. Vid
utfrågningen framkom att justitiedepartementets förslag
inte grundar sig på verkligheten.
Kritik framfördes av bl.a. Domstolsverket, Sveriges
Advokatsamfund, Riksåklagaren, Nämndemännens
Riksförbund samt tingsrätterna i Sollefteå och Tierp.
Däremot uttalades stöd för den s.k.
''statskontorsmodellen''. Den innebär i princip att den
största tingsrätten i varje län ges ansvaret för budget och
personalfrågor för tingsrätterna i länet. På det sättet kan
man klara två viktiga frågor: dels den lokala förankringen,
dels decentraliseringen av budget- och
effektivitetsansvaret. En sammanslagning av tingsrätterna i
Ljusdal och Hudiksvall bör inte komma till stånd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en sammanläggning av Ljusdals
tingsrätt med Hudiksvalls tingsrätt.
Stockholm den 14 januari 1993
Sigrid Bolkéus (s)
Axel Andersson (s)
Karl Hagström (s)
Sinikka Bohlin (s)
Widar Andersson (s)
Ulrica Messing (s)