Inom Justitiedepartementets område skall 500 miljoner
sparas. Besparingarna skall genomföras huvudsakligen
genom rationaliseringar inom polisens område. Vid
beräkningen av medel för polisväsende avseende
budgetåret 1993/94 föreslås en besparing med 150 miljoner.
Den återstående besparingen om 350 miljoner kommer att
genomföras under budgetåren 1994/95 och 1995/96.
Övergång kommer därför att ske till
studiemedelsfinansiering i fråga om polisutbildningen.
Detta har riksdagen beslutat och justitieutskottet har
med anledning av yttrande till finansutskottet, angående
stabilisering av den svenska ekonomin, yttrat att
rationaliseringarna inte skall drabba den polisiära
verksamheten utan besparingar skall göras inom
polisväsendets administration.
Värt att notera i sammanhanget är att 85 procent av
polisväsendets budget är lönekostnader. Övriga medel skall
täcka lokalkostnader, tekniska hjälpmedel, utrustning,
fordon osv.
Följden blir att de besparingar som skall göras kommer
att gå ut över personalbudgeten på den administrativa
sidan. Vilket får till följd att polispersonal kommer att
fastna i det ''pappersarbete'' som måste genomföras.
Nedskärning av administration måste ersättas med
tekniska hjälpmedel
För att denna ekvation skall gå ihop måste
administrationens personalkostnader ersättas med tekniska
hjälpmedel. Detta kräver investeringskostnader. Annars
blir följden att det övergripande målet med
polisverksamheten går om intet. Målet är ju att öka
medborgarnas trygghet och förebygga brott. Detta skall ju
som bekant ske genom att polisen blir mer synlig på gator
och torg.
Besparingsförslaget
Blir besparingsförslaget verklighet kommer
polisverksamheten att påverkas negativt och det politiska
mål som regering och riksdag har ansvar för kommer att
omintetgöras. Besparingsförslaget har gjort att
Rikspolisstyrelsen i sitt regleringsbrev kommer att sätta
press på lokala och regionala polischefer för att de skall
åstadkomma besparingar som i värsta fall framtvingar en
förtroendekris mellan polisen och allmänheten. Detta är
knappast den politiska målsättningen. Regeringen bör
återkomma med nya överväganden om de konsekvenser
som nuvarande budgetförlag kommer att få i den
kompletteringsproposition som föreläggs riksdagen under
våren 1993.
Förslag till regional/lokal besparing
När det gäller polisverksamheten i Norrbotten skall den
liksom övriga regionala verksamheter inom polisväsendet
göra besparingar. Länspolismästaren Stig Holmlund har
påtalat att man inte från Rikspolisstyrelsens sida tar hänsyn
till den glesbygdsfaktor man bör räkna med vid
medelsberäkningar. Innevånarantalet får härför en alltför
stor negativ betydelse.
Samtidigt har Rikspolisstyrelsen en polishelikopter
stationerad i Boden. Denna verksamhet drar en ganska stor
kostnad, f n
dryga 5 miljoner kronor, innevarande budgetår. De
tjänster som den regionale chefen kan behöva till sitt
förfogande för olika ändamål kan köpas in av de lokala
helikopterföretagen i inlandet såsom Norrlandsflyg och
Heliflyg. Dessutom är polishelikopter stationerad på
Arméns helikopterflygskola AF 1,
med stora resurser. Dessutom finns Sveriges största
flygflottilj F 21
i Luleå med deras kapacitet av räddningshelikoptrar.
Det finns alltså en viss överkapacitet vad gäller
helikoptrar i området. Dessutom kommer
Rikspolisstyrelsen att i framtiden behöva investera i en
tvåmotorig helikopter vilket krävs om man skall flyga under
mörker för räddningstjänst.
De kostnader som denna verksamhet utgör bör vägas
mot de neddragningar som påtvingas av övrig reguljär
polisverksamhet i Norrbotten. Därför föreslås att
helikopterverksamheten upphör i Norrbotten till förmån
för ekonomiska resurser för övrig polisverksamhet i
Norrbotten där glesbygdsfaktor och
gränsområdesverksamhet tillmäts större betydelse.
Norrbottens läns yta utgör 25 % av hela landets yta!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nedskärning av
administration måste ersättas med tekniska hjälpmedel med
åtföljande investeringar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om budgetpropositionens
besparingsförslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag till regional/lokal
besparing i Norrbotten.
Stockholm den 26 januari 1993
Karl Gustaf Sjödin (nyd)