med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.
Det är med en viss otålighet som många innovativa
människor väntat på regeringens proposition om åtgärder
mot klimatpåverkan. Många har redan gjort stora privata
satsningar för bättre och miljövänligare
uppvärmningsteknik och omvandling till elenergi. Det har
skett utan uppmuntran från samhället. Därför välkomnas
denna proposition.
Propositionen är viktig eftersom den visar på ett vägval
som är nödvändig för undvikandet av en global
uppvärmning av jorden med åtföljande svåröverskådliga
skador. I propositionen finns det dock en del punkter där
jag anser att propositionen kunde gått längre. T ex i fråga
om mål för koldioxidutsläppen i Sverige. Att Sverige, som
det står i propositionen, skulle ha låga specifika utsläpp av
koldioxid per capita och per BNP-enhet är inte helt riktigt.
Vid jämförelser måste man ta hänsyn till att Sverige har
rikligare tillgång till vattenkraft än flertalet övriga i-länder.
En jämförelse med andra länder måste även inkludera vårt
lands rika tillgångar på skog som en viktig biobränsleresurs.
Dessutom har Sverige satsat stort på kärnkraft. Alla dessa
resurser sammantaget innebär att Sverige i relation till
andra länder borde ha ett betydligt lägre kolidoxidutsläpp
än övriga i-länder. I stället kan det konstateras att Sverige
har en stor potential till att minska förbränning av fossila
bränslen och därmed utsläppen av koldioxid och andra
växthusgaser.
Jag anser att miljöministerns bedömning, att Sveriges
nationella strategi bör vara att koldioxidutsläppen från
fossila bränslen stabiliseras i enlighet med
klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000 är en alltför
låg ambition. En minskning av utsläppen av växthusgaser
borde kunna ske redan till år 2000. En sådan målsättning är
viktig med tanke på de stora satsningar som annars måste
göras efter år 2000 om vi skall klara avvecklingen av
kärnkraften på ett för samhällsekonomin acceptabelt sätt.
I detta sammanhang kan nämnas att ett flertal länder, t ex
Tyskland, Danmark, Italien och Luxemburg, har, utöver
målet om stabilisering till år 2000, antagit mål om 20--25
procents reduktion till år 2005.
Propositionen visar på vägar till stora minskningar på
flera områden. Således finner jag det möjligt
* att i princip helt upphöra med förbränning av fossila
bränslen för enbart uppvärmning till år 2000
* att större satsningar görs för att värmeproduktionen
kombineras med omvandling till el
* att de satsningar som nu görs på moderna och snabba
järnvägsförbindelser följs upp av organisationsförändringar
som gör att person- och godstransporter på järnväg kan
konkurrera med landsvägs- och flygtrafik
* att forskning om energisnålare teknik prioriteras och
då i första hand när det gäller landsvägstrafiken
Dessa åtgärder behöver inte betraktas som kostnader
utan som investeringar eftersom de på sikt minskar
kostnaderna.
Sverige bör intensifiera det internationella arbetet för
alternativ energiproduktion. Mindre förbränning av fossila
bränslen och att skövlade skogar i u-länderna återbeskogas
är oerhört viktigt.
Likaså bör arbetet för energisnålare teknik inom framför
allt transportsektorn drivas internationellt. Energisnålare
teknik innebär att fler miljöskadliga utsläpp än koldioxid
minskar, som t ex svavel och kväve.
Sverige får inte arbeta utifrån ett snålt
kompensationstänkande. Vårt program för bättre miljö
skall drivas även om de inte följs av andra länder. Det är
inte negativt att ligga i spetsen för utveckling av ny teknik.
Det innebär att vi får möjlighet att hjälpa andra länder som
kommer efter. På så sätt skapar vi förutsättningar för
framtida svenska exportsatsningar.
De 5 miljoner som anvisas för klimatrelaterad
information bör kanaliseras över kommunerna som
samtidigt får i uppgift att öka kunskapen hos allmänheten
om effekterna av ett förändrat klimat och hur vi som
enskilda kan agera för att motverka växthuseffekterna. Det
är viktigt att kommunerna, som genom sina fjärrvärmeverk
försörjer större delen av kommuninnevånarna, tar ansvar
för att alla blir med och spar energi.
Utvecklingen av ny teknik för etanolframställning får 15
milj per år i 3 år. Det är viktigt att detta program skyndas
på och att forskningen snarast får tillgång till en
demonstrationsanläggning. Regeringen bör redovisa hur
finansieringen skall ordnas och hur stora belopp det kan
röra sig om. En demonstrationsanläggning är viktig för
forskning på området och med tanke på att detta är en av de
framtida energilösningarna som realtivt snart måste byggas i
fullskala.
Under rubriken El- och värmeproduktionssektorn anser
jag att begränsningen av investeringsstödet till befintliga
fjärrvärmenät är omotiverad. Även små anläggningar som
försörjer ett mindre antal fastigheter där ägarna löser
uppvärmningen tillsammans bör få del av detta
tidsbegränsade stöd. Dessutom bör stödet villkoras så att
åtgärderna verkligen ger en positiv effekt på CO 2-utsläppen.
Fjärrvärmeverk som eldas med fossila
bränslen skall inte beslutas få stöd för utbyggnad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en höjd målsättning
vad gäller minskning av koldioxidutsläpp så att en
minskning av dessa uppnås redan före år 2000,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återbeskogning av tidigare
skövlade skogsområden i u-länderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare satsning på utveckling
av energisnålare teknik, framför allt inom transportsektorn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de 5 miljoner som avsätts för
klimatrelaterad information kanaliseras via kommunerna
som samtidigt får ansvar för att öka kunskapen hos
allmänheten om effekterna av ett förändrat klimat och hur
vi som enskilda kan agera för att motverka
växthuseffekterna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att en
demonstrationsanläggning för framställning av etanol
snarast uppförs för att ge möjlighet till forskning och
erfarenheter för framtida uppförande av fullskaleprojekt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringsstödet inom el- och
värmedproduktionssektorn och att begränsningarna till
befintliga fjärrvärmenät tas bort och att stöd i enlighet med
förslaget villkoras så att åtgärderna verkligen får en positiv
effekt på CO