med anledning av prop. 1992/93:130 Vissa jordbrukspolitiska frågor
Avskaffade prisregleringsavgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel
Regeringen har genom prop. 1992/93:130 om vissa
jordbrukspolitiska frågor, förelagt riksdagen bl.a. vad
jordbruksministern vid regeringens sammanträde den 29
oktober 1992 har anfört om åtgärder för att påbörja en
anpassning av svenskt jordbruk till de förhållanden som
råder inom EG.
Jordbruksministern anförde bl.a. att som ett led i
anpassningen till de förhållanden som gäller inom EG
kostnadsnivån inom Sverige bör reduceras genom att
prisregleringsavgiften på handelsgödsel och
bekämpningsmedel avskaffas. Enligt vad
jordbruksministern vidare anförde kan
prisregleringsavgiften avskaffas redan fr.o.m. den 1 januari
1993.
Denna bedömning motiveras i anförandet endast med
att den till följd av torkan mycket låga skörden år 1992
minskar exportkostnaderna för överskottet.
Finansieringsbehovet är därmed inte längre lika stort som
tidigare och grunden för att belasta jordbruket med denna
kostnad bortfaller.
Vilka konsekvenser avskaffandet av
prisregleringsavgiften får för sektorerna utanför jordbruket
berörs inte alls i propositionen.
Inom skogsbruket, den yrkesmässiga trädgårdsodlingen,
hemträdgårdssektorn och grönytesektorn används
betydande kvantiteter handelsgödsel. Avgiften på dessa
handelsgödselmedel återförs årligen kollektivt till dessa
sektorer och vissa andra verksamheter på det sätt som
regeringen beslutar.
Till de verksamheter som nu är beroende av återförda
handelsgödselavgiftsmedel hör de som bedrivs vid
Trädgårdsodlingens Elitplantstation i Balsgård, Försöks-
och utvecklingsenheten för fritidsodling vid Sveriges
Lantbruksuniversitet i Ultuna och Movium-sekretariatet
vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.
Elitplantstationens huvudsakliga uppgift, att förse
trädgårdsodlarna med friskt och sortäkta växtmaterial, blir
inte mindre viktigt med ett utvidgat Europasamarbete.
Enheten för fritidsodling har på kort tid byggt upp en
mycket framgångsrik verksamhet. Det viktiga utvecklings-
och informationsarbete som utförs av Movium måste
naturligtvis också få en fortsättning.
Lika viktigt är emellertid att verksamheten inom
fritidsodlarnas organisationer kan fortsätta att utvecklas.
Med stöd av de restituerade handelsgödselavgiftsmedlen
har dessa organisationer förmått bygga upp en verksamhet
som börjar återspegla den stora betydelse fritidsodlingen
har för den breda allmänheten av trädgårdsodlare och för
samhället som helhet.
Betydelsen av trädgårdsodling som fritidssysselsättning
har tidigare varit grovt underskattad i vårt land. I
konsekvens därmed har inte heller fritidsodlarnas egna
organisationer tidigare varit starka nog för att hävda
fritidsodlingens intressen. Under de senaste åren har de
emellertid kunnat bidra till en alltmer utbredd medvetenhet
om att trädgårdsodling i städernas koloniträdgårdar och
andra småträdgårdar ger upphov till mycket positiva inslag
i samhällsutvecklingen.
Insikten har ökat om att stadsmänniskorna lever i ett
ekologiskt system som är utsatt för stora påfrestningar.
Mycket av det som är invant i stadsmänniskornas livsstil
måste därför omprövas. För att åstadkomma förändringar i
riktning mot en ekologiskt mer hållbar livsstil är det
nödvändigt att inte bara förbättra kunskapen i
miljöfrågorna; människorna måste också få möjlighet att på
ett attraktivt sätt omsätta sin miljömedvetenhet i praktisk
handling. Trädgårdsodling är ett närmast oslagbart sätt att i
sin egen livsföring tillämpa kunskapen om livets kretslopp.
Trädgårdsodlarnas vana att kompostera sitt eget
trädgårdsavfall kan bli en mycket stor tillgång för samhället.
Trädgårdsorganisationerna och deras tusentals
föreningsaktiva medlemmar har stor betydelse för att
kunskapen om odling förs vidare till kommande
generationer. Trädgårdsodlingen har därtill avgörande
friskvårdseffekter, inte minst för äldre människor.
Regering och riksdag har tidigare i flera olika
sammanhang uttalat det stora värdet med
koloniträdgårdsverksamheten. Koloniträdgårdsförbundet
och andra trädgårdsorganisationer som för närvarande
utvecklas mycket positivt måste få möjlighet att fortsätta
detta utvecklingsarbete också när återföringen av
handelsgödselavgiftsmedel upphör.
Gemensamt för de verksamheter som har beskrivits här
är att de är utomordentligt samhällsnyttiga. Utmärkande är
också att huvudmännen endast har begränsade möjligheter
att finansiera verksamheten själva eller t.ex. genom
samarbetsprojekt med näringslivet. När
prisregleringsavgifterna avskaffas är det därför sannolikt att
en stor del av den samhällsnyttiga verksamheten, som
bedrivs med stöd av dessa avgiftsmedel, måste upphöra om
inte annan finansiering kan ordnas.
Liknande synpunkter anfördes i motion 1991/92:Jo229
till riksdagen. Vid behandlingen av motionen utgick
riksdagen från att regeringen i samband med uppföljningen
av den livsmedelspolitiska reformen överväger nya former
för finansiering av de verksamheter som helt eller delvis
finansierats med internavgifter. Några sådana
överväganden har inte redovisats av regeringen. Det är
därför anmärkningsvärt att regeringen nu vill tidigarelägga
avskaffandet av prisregleringsavgifterna utan att samtidigt
beskriva vilka konsekvenser det får för de berörda
verksamheterna eller redovisa hur de kan finansieras i
fortsättningen. Om avgifterna avskaffas redan vid
kommande årsskifte måste hvudmännen för de berörda
verksamheterna redan under år 1993 förbereda kraftiga
neddragningar om inte annan finansiering kan ordnas.
Enligt vår uppfattning finns det ytterligare ett viktigt skäl
att behålla prisregleringsavgiften, eller en motsvarande
avgift, på handelsgödsel och bekämpningsmedel, nämligen
miljöskälet.
Hänsynen till både människornas hälsa och miljön
kräver att kemikalieanvändningen inom jordbruket
minskar. Att avskaffa prisregleringsavgiften är därför att ge
felaktiga signaler till jordbruksnäringen. Handelsgödsel och
bekämpningsmedel blir billigare och därmed stimuleras
jordbruket till ökad användning. Detta beslut stider mot
såväl de miljöpolitiska deklarationer som regeringen har
uttalat som Riodeklarationens beslut om en hållbar
utveckling som Sverige har antagit. Vi föreslår därför i
likhet med tidigare uttalande av riksdagen att
prisregleringsavgiften omvandlas till miljöavgift.
Regeringen bör därför skyndsamt, efter utredning i
samråd med berörda organisationer, överväga hur de
verksamheter som nu är helt eller delvis beroende av
restituerade prisregleringsavgifter kan finansieras när dessa
avgifter avskaffas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder med anledning av att
prisregleringsavgiften på handelsgödsel avskaffas,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
miljöavgift som ersättning för prisregleringsavgiften.
Stockholm den 18 november 1992
Björn Ericson (s)
Anita Johansson (s)
Oskar Lindkvist (s)