Det främsta skälet att införa bioenergi har hittills varit att den är inhemsk och förnybar. I dag är miljöfrågor och då speciellt klimatpåverkan från energiomvandling allt mer vägande skäl till att successivt föra in biobränslen i energisystemet. I Sverige svarar koldioxiden -- huvudsakligen från förbränning av fossila bränslen -- för 80 procent av det samlade bidraget av växthusgaser. I Naturvårdsverkets rapport 4120 bedöms de årliga globala koldioxidutsläppen behöva minska med mellan 50 och 60 procent inom de kommande 50 åren för att undvika allvarliga klimatförändringar. Med nuvarande trender räknar man med att koldioxidutsläppen i Sverige skall öka med 5--10 procent fram till sekelskiftet.
Bioenergianvändning är ett steg mot ett hållbart energisystem både ur kommersiell synpunkt och från miljömässiga hänsyn. Näringsverksamhet genereras både vid investering i teknik och byggnader samt senare vid drift. Dessutom ger det varaktig verksamhet för förädling av råvara till bränsle.
Vid invigningen av Svenska Bioenergiinstitutet i Skara i september 1992 uttalade jordbruksministern att en rimlig målsättning för biobränsleanvändningen i landet är att det sker en fördubbling fram till år 2010. Det innebär en ökning av den årliga användningen från 60 till 120 TWh. För Västsveriges del skulle detta innebära en ökning av den årliga användningen med 12 TWh fram till år 2010. Enligt en gemensam PM från Länsstyrelserna i Västsverige ger denna målsättning utrymme för 5 000 årsverken i investering inom teknik- och byggområdet fram till år 2010 och sedan 2 500 årsverken per år i drift och bränslehantering.
Förutsättingen att nå denna volym är att marknaden får tydliga och långsiktigt stabila signaler.
Möjligheterna att föra in bioenergin i större anläggningar är nu goda. I mindre och medelstora anläggningar som skolor, serviceanläggningar, blockcentraler m.m. står valet mellan etablerad oljeeldning, fastbränsle eller elpannor. I detta marknadssegment (0,5--5 MW), där en stor del av den möjliga marknaden för biobränsle för närvarande finns, skulle en särskild stimulans från staten kunna påverka och påskynda byggandet av anläggningar (typ ROT-lån). Behoven av arbetskraft kommer framför allt att gynna små och medelstora företag samt områden med svag arbetsmarknad.
Förslagen i propositionen bör därför kompletteras med ett miljölån till mindre och medelstora biobränsleeldade värmeanläggningar. Det kan lämpligen konstrueras som ett lån med garanterad ränta under 5 år samt möjligheter till statlig lånegaranti. Stödet bör även utgå vid byggande av helt nya mindre fjärrvärmenät.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljölån till biobränsleeldade värmeanläggningar.
Stockholm den 26 mars 1993 Sten Svensson (m)