Riksdagen beslutade hösten 1990 i enlighet med
proposition 1990/91:28 att inom älgjaktsområde med
generell tilldelning får älgjakt ske enligt
övergångsbestämmelser till utgången av 1994. Dessa
områden har då en generell årlig tilldelning omfattande ett
vuxet djur och en årskalv under en jakttid av längst fem
dagar.
Den nya jaktlag som trädde i kraft den 1 januari 1988
innebär att jaktområden som var tillräckligt stora för att
tillåta en årlig avskjutning av minst ett vuxet djur
registrerades som licensområde. Dessa områden har
kommit att kallas A-områden. Riksdagen beslöt emellertid
att område som inte uppfyller kraven på A-område i vissa
fall skall kunna registreras för tilldelning av ett valfritt djur
(vuxet djur eller kalv) om året. Dessa områden har kommit
att kallas B-områden. Av de cirka 20 000 generella områden
som fanns den 1 januari 1988 har få omregistrerats till B-
område. Det finns i dag knappt 3 000 B-områden. Ofta är
B-områden av betydligt större omfattning än områden med
generell tilldelning. Ett B-område kan omfatta flera hundra
hektar medan ett område på generell jakt kan omfatta
några få hektar.
Den regel som nu föreslås förlängd i ytterligare fyra år
innebär således att man på ett litet område omfattande
några få hektar har en tilldelning på ett vuxet djur och en
kalv medan B-områden har en tilldelning av endera ett
vuxet djur eller en kalv under samma jakttid. Detta är
uppenbarligen orimligt. Vi motionerade därför i anslutning
till proposition 1990/91:28 om att B-områden i vart fall skall
få samma tilldelning som generella områden.
Jordbruksutskottet föreslog riksdagen att avslå motionen,
vilket också blev riksdagens beslut. Mot
jordbruksutskottets beslut reserverade sig enbart de
moderata ledamöterna.
I den riksdagsdebatt som föregick beslutet ställdes
frågor till företrädare i kommunen för de partier som i
utskottet avstyrkt motionen och biträtt propositionen.
Ingen företrädare för utskottsmajoriteten svarade
emellertid på frågor eller deltog ens i debatten. Enligt en
av de närvarande utskottsledamöterna berodde det på att
motionens krav egentligen var rimliga.
Vi upprepar självfallet ytterligare en gång kravet på en
sådan ändring av jaktlagen att tilldelning av djur vid älgjakt
sker på ett rimligt och så långt möjligt rättvist sätt.
Minimikravet är då att för B-områden medge i vart fall
samma tilldelning som för generella områden. Med tanke
på att B-områden dessutom ofta omfattar betydligt större
areal än ett generellt område borde jakttiden dessutom
förlängas.
Det torde ankomma på vederbörande utskott att
utarbeta erforderlig lagtext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar ändra
övergångsbestämmelserna till jaktlagen (1987:259) så att
tilldelningen för s.k. B-områden vid älgjakt blir ett vuxet
djur och en kalv,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förlängd
jakttid för s.k. B-områden i enlighet med vad som anförts i
motionen.